Kommentar om uppmärksammandet av IPRED1

Så då har det uppmärksamats att justitiedepartementet håller på med en utredning som kan ge antipiratsidan helt nya möjligheter att uppnå ingenting. Självklart åtföljt av en några dagar lång snabbpanik bland fildelarna innan det hela faller i glömska... tills nästa gång någon uppmärksammar det igen och med samma procedur som följd.

Jag säger igen eftersom att det inte är första gången en snabbpanik har följt efter uppmärksammandet av precis samma lagförslag som nu uppmärksammats. Som förhoppningsvis de flesta vet vid det här laget så handlar det om IPRED1 eller sanktionsdirektivet som det också kallas. Första gången detta lagförslag fick någon större uppmärksamhet i Sverige var när Piratbyrån skrev en nyhet om det strax efter direktivet hade antagits i EU. Redan då skrev Piratbyrån:

Detta direktiv /../ ger bland annat företag rätt att göra husrannsakan hos dig /../ eller hos din internetleverantör och konfiskera deras utrustning om de inte lämnar ut sina kunders personuppgifter.

Med andra ord är det som rapporteras nu urgammalt räknat i internetålder (och vanlig ålder?).

Sedan blev det tyst, jättetyst. Tills Johan Linander i augusti förra året slog upp ekonomidelen i DN och läste en artikel om att

justitiedepartementet arbetar med en lagstiftning som ska tvinga Internetleverantörer att lämna ut ip-adresser till upphovsrättsinnehavare när dessa misstänker intrång i sin upphovsrätt. Tydligen ska lagstiftningen bygga på ett EU-direktiv som heter sanktionsdirektivet

Obligatoriska paniken, förbannadet av politiker och förutsägelser av jordens undergång följde. Sedan blev det tyst igen.

Tredje gången var det P3:s nyheter som uppmärksammade den pågående utredning och genomförandet av direktivet. Och så var karusellen igång igen. Artikeln av ComputerSweden är inte den bästa men där upprepas för tredje gången

Ett sådant beslut skulle i praktiken ge organisationer som Antipiratbyrån rätt att kräva fildelare på information helt utan polisens inblandning.

Paniiiik. Tredje gången detta direktiv uppmärksammas, tredje gången samma budskap om direktivet förmedlats, tredje gången reaktionen har varit panik. Jo då, det här irriterar mig. Speciellt med kännedom om vad som kommer följa nu.

Alltså, detta är inte ett förslag som är taget ur luften av den nya regeringen. Den legat under förra regeringen också. Det är inte ett förslag som beställts på direkt order av Antipiratbyrån/IFPI (snarare av Vivendi). Det tryckts igenom av Janelly Fourtou gift med föredetta bossen för Vivendi. Jag och andra har skrivit om detta förslag flera gånger förr. Förslaget är faktiskt väldigt gammalt och har sina rötter i 90-talet.

Jag ska kommentera direktivet lite i sig. I artikel på IDG interjuvas Stefan Johansson rättssakkunnig på Justitiedepartementet (sanktionsfrågor) (och då väl troligen ansvarig för direktivet). Tydligen har Johansson mer erfarenhet av fildelningsdebatten än vad till exempel Beatrice Ask har, för han är snabb med att tona ner om direktivets omfattning även innefattar fildelningen. Istället lyftar han upp direktivets omfattning av stölder av materiella varor

– Det gäller så mycket mer än bara internet. Låt säga att någon blir ertappad med att sälja falska Gucciväskor på stan. Då är meningen att man ska man kunna identifiera var sakerna kommer ifrån och hitta importören och tillverkaren, säger Stefan Johansson.

Ja juste... Gucci.. för det är en hemsk samhällsfara.. eller hur? Han verkar också pressad när han försöker förneka att något är bestämt.

– Vi har inte sagt att några rättigheter ska utökas överhuvudtaget. Vi har inte tagit ställning till det och jag har ingen personlig åsikt. Vi funderar på hur vi ska lösa de här frågorna.

Johansson har arbetat med IPRED1 ända sedan det antogs av EU. Att påstå att de under tre års tid inte tagit ställning i den frågan men ska göra det på några få månader är fullständigt löjligt. Och det spelar knappast någon roll vad Johansson och hans kollegor inte har sagt. Det inte de som har arbetat fram ramarna för det kommande lagförslaget. Sånt är redan bestämt. Johanssons jobb är i princip att trycka in direktivets bestämmelser i svensk lag så att det passar så smärtfritt som möjligt. Vilket det sällan göra. Och det är till och med Johansson medveten om. Under en konferens för tre år sen anordnad av Föreningen för Upphovsrätt talade Johansson om genomförandet av IPRED1. I vad man får anta var hans overheadbilder [PDF] kan vi läsa om direktivet "I vissa delar väldigt långtgående och svårt att förstå". Läs igen: "väldigt långtgående" och "svårt att förstå". Det måste väl ändå vara hans personliga åsikter?. Långtgående som det ska vara när det gäller immaterialrätt beställd av upphovsrättsfundamentalisterna och svårt att förstå för att så få som möjligt ska förstå vad det egentligen handlar om. För övrigt kan man i samma dokument läsa att direktivet är "I princip tillämpligt vid alla intrång". Onekligen ingår piratkopiering via internet i omfattningen "alla intrång". Även om det återstår att tolka uttrycket "i princip" och hur mer eller mindre tre års utredning påverkat Johanssons uppfattning om direktivet så behöver vi (inklusive Johansson) efter alla våra erfarenheter inte tveka på vad som innefattas i direktivets omfattning. Johansson kan alltså sluta spela dum. Han vet mycket väl vad det här handlar om och vad han förväntas komma fram till.

Det här direktivet är alltså inte att förringa. Det ett sjukt bisarrt direktiv (precis som IPRED2). För att visa på detta vill jag citera ett av dess artiklar. Obervera att de flesta artiklar är minst lika sjuk.

Artikel 15

Offentliggörande av domstolsavgöranden

Medlemsstaterna skall se till att de rättsliga myndigheterna, i mål om immaterialrättsintrång, på begäran av sökanden och på intrångsgörarens bekostnad får förordna om lämpliga åtgärder för att sprida information om avgörandet, innefattande att avgörandet skall anslås och offentliggöras helt eller delvis. Medlemsstaterna får även föranstalta om ytterligare lämpliga åtgärder för offentliggörande som är anpassade till speciella förhållanden, inbegripet framträdande annonsering.(anm. mina kursiveringar)

WTF?!! Modern skampåle helt enkelt.

IPRED1 - För en modern och ett civiliserat Europa

Jag önskar verkligen att vi slutade våran väldigt dåliga vana att få en snabb superpanik varje gång ett gammalt lagförslag uppmärksammas på nytt, för att sedan endast glömma allt helt och hållet och återgå till våran passiva vardag vad gäller ett politisktengagemang i dessa frågor. Vad sägs om att istället göra något konsekvent av den engagemang många av oss känner för dessa frågor? Det är inte speciellt svårt. Det mesta som behövs är vakande ögon och öron. Det mesta andra finns på nätet, och då speciellt på EU:s olika webbsidor. Och det mesta finns till och med översatt till svenska. Så nästa gång du känner paniken komma och känner ett stort sug efter att förbannda politiker, ta istället ett djupt andetag. Sedan letar du upp lagförslaget i fråga och börjar läsa. Är det svårt att hitta? Fråga om hjälp från personer som kan (jag hjälper gärna till). I väntan på att Oscar Swartz får upp den tekniska plattformen för sitt medborgarjournalistprojekt så kan du sedan skapa en diskussionstråd på ett piratvänligt forum och fråga om alla oklarheter. Om flera gör detta så lär vi få en "Wikipediaeffekt" där analyserna av lagförslagen blir så vattentäta som möjligt. Det var första steget. Steg två blir att på ett eller annat sätt att försöka påverka politiker. Det kan vi dock ta när vi kommer dit.

Vi vinner mer på att omvandla vår ilska och engagemang till kokreta åtgärder mot eländet än att få panik, hoppas på att Piratpartiet lyckas i nästa val och sedan glömmer allt. Get informed, get mad, get active! Vi är väldigt många i fildelnings-/piratrörelsen. Tänk om vi också gjorde något aktivt för att tillvarata våra intressen?

Så eftersom att vi är nybörjare på detta så kanske det hjälper om jag sätter en länk här till IPRED1-direktivet? Och en länk här till mitt del.ici.us-konto där jag samlat ett par länkar till några intressanta sidor om både IPRED1 och 2?