26 oktober 2006

Senaste kring justiteministerns politiska linje

Vi är många nyfikna på vilken linje den nya justiteministern Beatrice Ask kommer driva i frågor om immateriallrätt, övervakning och integritet. De senaste dagarna har hon genom diverse uttalanden i media och riksdagen börjat visa var hon står.

Om fildelning kan man på Dinapengar.se läsa artikeln Justitieministern vill inte tillåta fildelning. Hon visar i artikeln att hon är fullständigt oinsatt i fildelningsdebatten. Läs och skratta och/eller gråt. En sak är dock värt att notera lite extra:
Problemet att så många svenskar begår brott på internet vill justitieministern i stället lösa genom att stötta den legala marknaden på nätet och hitta sätt att utforma verksamheten som uppskattas av konsumenterna. En utredning har tillsatts för hur det skulle kunna gå till.
Bodström, någon?

Sen har vi frågan om hur hon står i frågor om övervakning och personlig integritet. Lena Olsson (v) ställde nyligen passande nog en interpellationsfråga till Ask med titel Personlig integritet. Den debatten mellan Olsson och Ask kan ni läsa här. Debatten kan dock sammanfattas som ett klassiskt politikersvar, alltså inget svar alls. Det är dock inget lugnande i Asks ton i debatten och känns som att hon förvisso har en kritisk men samtidigt bejakande inställning till den all massövervakning som föreslagits.

Ett par av Asks uttalanden är dessutom speciellt besvärande:
jag måste säga att just när det gäller bekämpningen av grov organiserad brottslighet är jag något mer benägen att lätta lite grann på integritetsskyddet.
"något mer benägen att lätta lite grann på integritetsskyddet". Vad ska det egentligen betyda? Det ger tveksamma signaler. Och:
På mitt område ligger det till exempel i yttrande- och tryckfriheten. Så sent som i går kom det medierapportering om hur enskilda människor hängs ut på webbsidor beroende på att lagstiftningen är rackig.
Så vad planerar hon att göra åt den saken? Vill hon göra en Danmark?

En frågan som i slutändan dock bland annat måste ställas är om hon verkligen lever i tron att alla dessa tvångsmedel endast är effektiva verktyg för polisen i kampen mot den organiserade brottsligheten, eller om hon som Bodström har baktankar med sin positiva/bejakande inställning till tvångsmedel? Med tanke på den naiva och negativa inställning hon visat i frågan om fildelning så sent som idag så är det högst osäkert hur hennes politik kommer påverka fildelnings- och/eller upphovsrättsfrågorna.

21 oktober 2006

Free the Mind läggs på is

Tar emot att ta detta beslut, men jag måste lägga Free the Mind på is fram till jul. Det är alldeles för mycket i skolan för att jag ska hinna med. Får sen se vad som händer efter jul.

Jag vill bara uppmärksamma om ett par heta ämnen som jag skulle hade tagit upp om jag hade haft tid, och som jag önskar och hoppas att andra kan och kommer att skriva om.

Patent och upphovsrätt

Sanktionsdirektivet - Glöm inte att justitedepartementet fortfarande jobbar med att implementera sanktionsdirektivet i svensk lag. Har inte kommit något lagförslag än. Men det kommer komma. Sanktionsdirektivet är det första steget mot att kriminalisera alla intrång i de immateriellarätterna.

IPRED2 - Nytt sanktionsdirektivet som behandlas i EU just nu. Andra och det definitiva steget mot att kriminalisera alla intrång i immateriellarätterna. Det har hänt ganska mycket här som jag borde ha rapporterat om. En första omröstning om detta direktiv kommer ske innan årets slut om jag inte minns fel. Den som vill veta mer om vad som händer kring detta direktiv kan med fördel vända sig till FFII som väldigt aktivt lobbar mot förslaget.

Övervakning och integritet

Ny justiteminister. Vissa jublar, andra avvaktar. Jag säger dra inte förhastade slutsatser till de som jublar. Beatrice Ask har förvisso med kraft motsatt sig datalagringsdirektivet, men å andra sidan är datalagringdirektivet det enda förslaget hon motsatt sig av alla övervakningsförslagen. I övrigt går hennes åsikter i princip i samma linje som Bodströms: "Terrorister finns överallt", "polisen behöver verktyg", "våra grannländer har ju gjort så" osv. Hon verkar dock ta till sig av den hårdaste kritiken som kommer från remissinstanserna och Lagrådet. Dock fortfarande, det är svårt att jämföra hennes tidigare arbete med hur hon kommer jobba som minister. Avvakta, men följ henne i hennes arbete.

Sen kan man alltid fråga sig varför hon med kraft motsatt sig datalagringsdirektivet men påpekat att andra övervakningsförslag behövs? Nej till ett övervakningsförslag, ja (troligen) till över tjugo andra övervakningsförslag. Verkar obalanserat. Kan svaret finnas i att Charlotte Cederschiöld som är en av (m):s representanter i EU-parlamentet var den europaparlamentarikern som mest aktivt jobbade mot datalagringsdirektivet och att Ask då blev tvungen att att motsätta sig direktivet för att (m):s linje i frågan skulle vara konsekvent? Jag vet inte. Men det vore intressant att vet vad denna obalans beror på.

Övrigt

Förespråkarna av WIPO Broadcast Treaty börjar bli otåliga och försöker avancera förslaget, trots all oenighet. Två möten kommer hållas under 2007 för att försöka reda ut oenigheterna. Kommer troligen misslyckas, som det alltid har gjort. Men håll ett öga på utvecklingen.

Dessa saker är nog de främsta sakerna att tänka på under den närmaste framtiden. Men det finns andra stora och små ämnen också.

Ska försöka påminna om kritiska datum och förhoppningsvis andra små saker. Men räkna inte med några långa texter före jul. På återseende!

07 oktober 2006

PUBPAT överklagar Monsanto-patent

Jag har skrivit om PUBPAT förr. Det är en organisation som försöker skydda allmänheten mot patentsystemet skadliga effekter. Nyligen hade de stora framgångar i att få ett patentet på JPEG-formatet upphävd. Nu ger de sig på det gigantiska biotekniska företaget Monsanto. Företaget är ökänt för sin aggressiva framfart mot bönder runt om i världen. Monsantos allmänna strategi är att patentera grödor runt om i världen och sedan stämma alla som odlar dessa grödor, även om samma grödor odlats i flera tusen år. Monsanto är även känt som företaget som försöker patentera grisen.

PUBPAT skriver på sin webbsida att de har bett det amerikanska patentverket att omvärdera fyra av Monsantos patent. Enligt PUBPAT använder Monsanto dessa fyra patent för att trakassera, skrämma och stämma de amerikanska bönderna. Ibland går det så långt att bönderna försätts i konkurs. PUBPAT har hittat s k prior art som visar att Monsanto inte var först med upptäckterna som täcks av patenten, därför ska de inte heller ha beviljats patenten.

Brottet bönderna sägs ha begått är att de har sparat ena årets frön för att odla dem det kommande år. Något som människan har gjort i flera tusen år i överlevnadssyfte har nu alltså indirekt förbjudits av patentlagar.

En sak som ännu en gång är värt att notera är att de immateriellarättslagarna inte är något som endast slår hårt mot de fattiga i u-länderna.

06 oktober 2006

Norska regeringen satsar på öppna standarder och öppen källkod

Digi.no rapporterar att den rödgröna regeringen i Norge i statsbudgeten för 2007 sexdubblar satsningen på öppen källkod och öppna standarder, från förra årets 1,7 miljoner norska kronor till 10 miljoner kronor. Den norska regeringen vill att alla ska kunna kommunicera med den offentliga verksamheten utan att vara beroende av programvara från bestämda leverantörer. Med satsningen hoppas regeringen att hindren för elektronisk kommunikation mellan offentliga verksamheter och folket ska försvinna. Men också att öppen källkod och öppna standarder gör det lättare för de små leverantörerna att vara med och utveckla den offentliga verksamheten.

Detta är allt annat än vad man kan säga om den svenska föredetta Socialdemokratröda makten i Sverige som gång efter gång slog ner motioner om utökad användning av öppna standarder och mjukvara i den offentliga verksamheten.

Lagförslag om SVT:s möjlighet att ta betalt för offentliga framföranden

När VM i fotboll sändes i somras uppstod en konflikt mellan SVT som sände matcherna och diverse företag i hotell- och resturangbranschen som ville visa matcherna offentligt. Kort sagt ville SVT ha ersättning medan resturangerna inte ville betala någon ersättning. Utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst - Överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande utsattes då för att reda ut om SVT hade rätt till en ersättning från företagen.

På denna punkt säger upphovsrätten att programföretagen, då de är rättsinnehavare, har ensamrätt på offentliga framträdanden, vilket en fotbollsmatch är när den sänds i TV (eller på radio osv) för allmänheten där de kan ta del av den (till exempel på en resturang). Denna ensamrätt innebär i vanliga fall att rättighetsinnehavaren har rätt att förhandla om bland annat att ge tillstånd till andra att visa sändningarna offentligt och att ta en ersättning. Men eftersom att SVT (och SR och UR) är "utövare av radio och TV i allmänhetens tjänst" så har det uppstått vissa frågetecken. Enligt utredning har lagstiftarna tidigare inte beaktat möjligheten för dessa att ta betalt för offentliga framföranden.

Utredaren föreslår följande:
när innehållet i programföretagens sändningar görs tillgängligt för allmänheten genom offentliga framförande som sker samtidigt med utsändningen skall programföretagen inte begära ersättning av anordnaren om allmänheten har tillträde till framförandet utan att betala inträdesavgift. Eventuella tillkommande kostnader på grund av sådana framföranden får bekostas med TV-avgifter.
Det kanske låter bra första gången man läser det. Det innebär ju trots allt att vem som helst skulle kunna sända nästa direktsända evenemang offentligt utan att behöva få hot från SVT. Men å andra sidan finansieras SVT (och SR och UR) genom TV-avgiften, och frågan blir då vad de ska ha en upphovsrättsersättning till för? Vilket man fortfarande måste betala om man, enligt lagförslaget, till exempel visar ett gammalt evenemang eller om man tar inträdesavgift. Anledning till att förslaget ser ut just så här verkar dels krets kring två begrepp: Dels begreppet "kommersiellt" och dels begreppet "i allmänhetens nytta". Det handlar alltså inte om att SVT ska ta betalt för att de eventuellt inte klarar sig i annat. Utredaren påpekar till och med att det inte finns några konsekvenser av den lösning som föreslås eftersom att det inte innebär några förändringar mot hur det har fungerat hittills.

Det handlar om att utredaren anser att när offentliga framföranden sker vid direktsändningen så är det en fråga om verksamhet som anknyter till radio och TV i allmänhetens tjänst. Men att ett offentligt framträdande av ett gammalt evenemang inte längre handlar om verksamhet i allmänhetens tjänst. Jag kan dock inte säga att jag förstår hur utredaren har kommit fram till den slutsatsen. Verksamheten i allmänhetens tjänst upphör alltså varje gång en sändning inte sker i direktsändning.

I det andra fallet om det kommersiella begreppet föreslår utredaren att att man ska beakta om det offentliga framträdandet sker med ett kommersiellt intresse eller inte. Frågan är vilket företag som sänder offentliga framträdanden gör det utan ett kommersiellt intresse. Med detta resonemang så skulle inget företag få visa program offentligt. Detta förstår utredaren och för att skapa en tydlig gräns så föreslår han att programföretagen bara ska kunna kräva ersättning när den som visar ett program offentligt tar inträdesavgift. Detta känns också udda. Anledning till att utredaren i alla fall vill att ersättning till SVT ska gälla vid kommersiellt bruk verkar inte vara för att det finns en anledning till det. SVT är ju fortfarande finansierad genom TV-avgiften, hur kommersiella företagen än blir. Anledning till denna åsikt verkar snarare grunda sig på något som ligger djup inne i (svenska?) samhällets normer. Nämligen att om en verksamhet sker i kommersiellt intresse så ska tidigare och nuvarande inblandade intressen ha betalt, vare sig det finns anledning till det eller inte. Varför många fildelare ser med vrede på den kommersiella piratverksamheten i u-länderna (och självklart över hela världen), trots att det idag troligen är enda sättet för människorna i de länderna att ta del av kulturutbudet. Men det är en annan diskussion. Det viktiga nu är att se vilka konsekvenser detta lagförslag verkligen innebär (även om utredaren säger att det inte kommer ge några konsekvenser).

Tokyo Sound Revolution

Ikväll och imorgon gästas Söder Teatern i Stockholm av Tokyo Sound Revolution, som är en japanska minifestival. Eller som Söder Teatern själva beskriver det
”Tokyo Sound Revolution” är en 2-dagars minifestival fullspäckad av den senaste musiken, konsten och trenderna från japans huvudstad tillika subkulturernas Mecka.
Den nya gratis tidningen Punkt se har interjuvat Patrik Liljegren som är teaterchef på Södra Teatern. Helt underbara uttalanden av Liljegren
Den japanska musikscenen är otroligt spännande. Japanerna snor från alla och blandar stilar hejvilt. De samplar och leker ihop ett eget, helt unikt sound
De japanska banden är väldigt konceptualiserade. De använder ofta scenkostymer och deras framträdanden är späckade av kreativ estetik
De här banden levererar en blandning av musikstilar som vi aldrig hört förut. Det är udda, men rent musikaliskt är det skitbra.
Banden som kommer spela är eX-Girl, Fresh!, EGO-WRAPPIN' och Pepe California. Hade verkligt velat besöka festivalen, men jag kände inte till att Tokyo Sound Revolution förrän jag satt på bussen hem och läste i Punkt se. Kanske imorgon.

04 oktober 2006

Dagens Elvis i Metro

Gratis tidningen Metro har en serie som heter Elvis skapad av Tony Cronstam. Ville bara att ni skulle se dagens serie, hehehe...

03 oktober 2006

Dagen mot DRM

Idag är dagen mot DRM. Därför kunde man idag i Göteborg se människor i gula skyddsdräkter som protesterade mot DRM.
Får vår motståndare Digital Restrictions Management (DRM) igenom sina krav blir det inte längre den svenska riksdagen, som styr våra rättigheter och det är ett stort hinder för kulturell spridning av verken. I framtiden kommer artister att tjäna mer på tjänster än på produkter
Sa Jonas Öberg till Göteborgsposten. Se även animationen The Corruptibles! skapad av EFF.

01 oktober 2006

Bildformatet GIF är befriad!

Bildformatet GIF var väldigt populärt för cirka tio år sedan. Då bestämde dess patentinnehavare, företaget Unisys, att stämma alla som utvecklade program som sparade och/eller laddade GIF-bilder. Som en reaktion på detta skapades bildformatet PNG. Detta är en kort bakgrund. Patentfiaskot med GIF-formatet var mer omfattande än så och verkar mest varit förödande för företaget Unisys.

Men idag, den första oktober, gick det sista patentet på GIF-formatet ut (de räknade världsdelarna är USA, Canada, Japan och EU). Det betyder att GIF-formatet nu är helt fri att använda och inte ens den mest pedanta öppen källkodsaktivisten kan säga emot.

Via frimedia. Läs mer hos Free Software Magazine.