29 november 2006

Vetenskapsmagasinet om FRA:s avlyssningsförslag

Bland alla övervakningsförslag finns det ett som är tänkt att tillåta Försvarets Radioanstalt, FRA, avlyssna all trådbunden trafik som passerar Sveriges gränser. Alltså innehållet i alla telefonsamtal, e-postmeddelande, faxmeddelanden, chattar, webbsidor etc etc som sker mellan Sverige och utlandet ska avlyssnas. När kritiken var som värst mot Bodström under året så meddelades det att FRA:s övervakningsförslag lagts på is. Men att bedöma av Vetenskapsmagasinets webbsida så har den blivit uppfryst igen och kommer presenteras för riksdagen nästa år.

Vetenskapsmagasinet sänder i kväll (och repris i morgon) "Staten vill avlyssna ditt bredband".

Tider
  • I kväll SVT2 21:30
  • I morgon (repris) SVT2 15:50
Via Frimedia

Regeringens skrivelse kring hemliga tvångsmedel

Varje år ger regeringen ut en skrivelse där man redogör för tillämpningen av hemliga tvångsmedel. Man redogör till exempel för antalet tillstånd för användning av hemliga tvångsmedel, antalet avslagna ansökningar och i hur många fall tvångsmedlet haft betydelse för förundersökningen.

Årets skrivelse är här. Bedöm själva [PDF].

26 november 2006

Första omröstningen om IPRED2 på tisdag

Så då har processen med IPRED2-direktivet kommit så långt att den första omröstningen kommer hållas på tisdag förmiddag. IPRED2-direktivet behandlas just nu i en första läsning av Europaparlamentet. Det går till så att ett par av parlamentets utskott, där en är huvudansvarig och de andra rådgivande, behandlar direktivet. Direktivet behandlas dock på liknande sätt i alla utskott där ändringar föreslås och sedan röstar utskottet om de ändringar som föreslagits. De ändringar som antas rekommenderas sedan för hela församlingen i Europaparlamentet, som då röstar om dem.

De tre utskotten som behandlar IPRED2-direktivet är ITRE, LIBE och JURI där JURI är huvudansvarig. Utskottet som ska rösta på tisdag är ITRE. Jag föreslår att vi kontaktar ledamöterna i detta utskott och uttrycker våra åsikter innan omröstningen på tisdag.

I korthet handlar IPRED2-direktivet om att kriminalisera alla intrång i alla immatriellarätter som uppsåtligen begås i kommersiell omfattning. Observera att det står kommersiell omfattning och inte bruk. Samtidigt finns det ingen definition för "kommersiell omfattning". Att alla intrång kriminaliseras betyder att alla intrång behandlas enligt brottsbalken och kan alltså i värsta fall sluta med fängelse. Detta kan skapa problem både för oss fildelare och för företagsledare som medvetet tar risker när de försöker ta sig genom och runt patentträsken. För mer generell information läs på FFII:s sida om direktivet. Vill ni verkligen ha koll så rekommenderas även listan på ändringar som föreslagits inför omröstningen i ITRE. Än en gång är arbetet utfört av FFII. För enkelhetens skull har de satt plus och minustecken på ändringsförslagen. Rekommendera gärna denna lista för politikerna om ni kontaktar dem.

25 november 2006

Rösta fram årets värsta lobbyverksamhet

Bryssel är EU-politikens centrum och bland annat Europaparlamentet och EU-kommissionen finns beläget där. Samtidigt flyttas allt mer av de enskilda medlemsländernas makt över till EU. Detta verkar ha bidragit till att alla som är intresserade av att få med sig politiska beslut på ett eller annat sätt finns närvarande i Bryssel. Enligt Wikipedia finns det idag runt 15,000 lobbyister i Bryssel i form av konsulter, advokater, branschorganisationer, företag, NGO:s osv. Ungefär 2600 intressegrupper har en permanent kontor i Bryssel. Det sker alltså en väldigt omfattande lobbyverksamhet i Bryssel. Så mycket att kommissionen för ett tag sedan började fundera på lagstiftning om hur lobbyverksamheten får gå till. Jag har dock inte följt upp hur det har gått med den saken.

Även om lobbyverksamhet troligen associeras med något negativt så finns det många lobbyverksamhetsgrupper som vill uppnå något som i allmänhet anses som goda mål. Men det finns även en hel del som endast drivs av den egna (kommersiella) intresset, utan att ta hänsyn till övriga samhället. Tyvärr verkar dessa inte bara ha de största ekonomiska resurserna, utan de verkar även ha magen att använda de fulaste knepen.

Därför brukar ett par organisationer som bland annat bevakar lobbyverksamheten i EU varje år anordna en omröstning där årets värsta lobbare röstas fram av allmänheten.
The prize for The Worst EU Lobbying will be awarded for the lobbyist or lobby group using the most deceptive, misleading, hypocritical and irresponsible tactics.
Tyvärr är det inte så enkelt. Besult tas åt fel håll ofta för att olika institutioner i EU mer eller mindre medvetet förenklar lobbyverksamhet som gynnar ena sida (ofta sidan med det kommersiella intresset). Därför kan man i år även rösta fram årets värsta EU-institution som partiskt gynnat den ena sidan av det politiska intresset.

Jag har inte röstat än. Det är så illa exempel så det är svårt att bestämma sig. Men en av händelsena har jag i alla fall bloggat om. Det var tillfället då kommissionen gav ut en rådfrågningsrunda som var utformad för att gynna dem som är för ett patentsystem lik det amerikanska. Och sedan när deadline:en hade gått ut så handplockade kommissionen ut ytterligare 600 företag som de trodde skulle gynna deras linje.

23 november 2006

SL vill satsa på gratis internet

Om man är Stockholmare så vet man att kollektivtrafik inte direkt är SL:s grej (förseningar och inställda turer är regel i Stockholmslän). Förhppningsvis är de istället bättre på nätverk, för nu vill SL satsa på gratis internet i lokaltrafiken. Projektledaren hoppas kunna presentera en färdig idé för SL:s styrelse i januari.

SL hoppas på att kunna genomföra projektet utan att det kostar dem något. Istället verkar de bland annat vilja förlita sig på att finns en betalningvilja hos användarna för att köpa exempelvis musik och att detta ska locka operatörer som vill samarbeta med SL. Frågan är bara hur stark köpvilja det egentligen finns för musik över nätet...

Det finns dock mycket som inte framgår i artikeln. Exempelvis om det bara är vissa delar av lokaltrafiken som kommer förses med internet? Och i så fall vilka delar? En annan befogad fråga är om och i så fall hur det kommer ske en övervakning av användarna? Fast det är ju mer praktiskafrågor som kommer diskuteras senare.

22 november 2006

Ny rapport: Patent missgynnar de fattigaste

På uppdrag av Läkare utan gränser, Diakonia, Afrikagrupperna och Forum Syd har rapporten Öppna sår i den globala politiken[PDF] sammanställts av Göran Eklöf. Rapporten handlar om forskning, handelsavtal och tillgången till medicin. Har inte läst rapporten, men att döma att av TT-telegrammet så tar rapporten upp hur läkemdelstillverkningen är marknadsanpassat och därför fokuserad på att lösa västvärlden mer eller mindre lyxsjukdomar än att vara behovsbaserad och även komma tredjevärlden till nytta. Men detta är inget nytt och har redan påpekats av andra internationella organisationer.

Jag har sett Göran Eklöf debattera tidigare kring dessa frågor och han har tidigare tagit upp patentfrågan (utan att få något vidare gehör). I rapporten har han tillägnat ett speciellt avsnitt åt patentproblemet. Där beskriver han hur läkemedelsföretagen via världshandelsorganisationen WTO bedriver lobbyverksamhet för striktare patentavtal. Dessa patentavtal hindrar sedan generiska läkemedelsföretag från att tillverka den billiga medicinen som räddar livet på människorna i tredjevärlden. Från TT-telegrammet:
Globala överenskommelser om patent och billiga mediciner omintetgörs av bland annat USA:s mycket hårda patentvillkor när man förhandlar om bilaterala handelsavtal. Det driver medicinpriserna i höjden.
Tyvärr förhandlar USA (och har förhandlat fram) skrämmande många av dessa frihandelsavtal, och då speciellt med länder med i tredjevärlden. Har lett till kraftiga demonstrationer varje gång. Men även till exempel med australiensare har fruktat kraftigt stigande läkemedelspriser som en konsekvens av frihandelsavtalet.

Det här påminner mig om bland de första kemiföreläsningarna vi hade i höstas. Föreläsare pratade endel om industrin och påpekade att två kemibranscher prisatte sina produkter inte efter hur mycket det hade kostat att producera produkten, utan efter hur mycket kunderna var bredda att betala. Dessa två kemibranscher är (hör och häpna) läkemedelsbranschen och parfymbranschen. Så typ "Ditt liv hänger på detta läkemedel.. Hur mycket är du beredd att betala?" Lite som en gisslansitution. Liv mot pengar.

Nu har jag förvisso ingen fakta för detta, men föreläsaren lovade att vi skulle lära oss mer om det senare. Återkommer då...

21 november 2006

Upphovsrättslagskräpning påskyndas i Australien

Australien håller på att skräpa ner sin upphovsrättslag ytterligare och nu varnar australienska branschorganisationen Internet Industry Association (IIA) för att lagförslaget som påskyndas igenom beslutsprocessen kan ha långtgående konsekvenser för vanliga australiensare.

Ett exempel på hur lagförslaget kan drabba australiensare är när de firar en födelsedag på en offentligt plats och sjunger födelsedagssången "Happy Birthday" (som är upphovsrättsskyddad av Time Warner) på ett sådant sätt så att andra hör det. Det ger böter på $1320. Om de sedan skulle filma det hela så har de begått ännu ett brott för innehav av en apparat i syfte att göra intrång i sångens upphovsrätt. Om de sedan skulle få för sig att dela med sig av födelsedagsfilmen via internet på ett sådant sätt att alla kan ta del av den så har de begått tre brott mot upphovsrättslagen på en och samma dag. Totalt skulle detta ge böter på $3960 (ungefär 21393 kr). De skulle inte ens kunna skylla på att de inte kände till lagen eller att de inte gjorde det med uppsåt. Några sådana bestämmelser finns inte i lagförslaget.

Det som verkar ha tagit IIA på sängen är att dessa överaskande strikta bestämmelser inte är ett krav av frihandelsavtalet mellan Australien och USA och IIA vet inte hur de hamnat med i lagförslaget eller varifrån de kommer. IIA tänker nu gå ut med en veckolång informationskampanj för att upplysa både människor och företag hur lagskräpningen missgynnar dem.

19 november 2006

Riksdagsdebatt om kultursektorns försämrade ekonomiska villkor

Det har under senaste tiden blivit allt mer allmänt känt att många som arbetar inom kultursektorn är beroende av A-kassan. Detta eftersom att kulturarbetare frilansar mycket och ofta byter arbetsgivare så uppstår det luckor av arbetslöshet. För musiker ger A-kassan möjlighet att hänga i replokalen. Detta har varit fallet för många stora svenska musikgrupper.
Ofta är arbetslöshet nästan ett kriterium för att kunna hålla på med musiken
Sa Dennis Lyxén från The International Noise Conspiracy till SVT programmet Faktum redan förra året.

Men nu håller A-kassereglerna på att ändras till det sämre och många branschorganisationer befarar att de nya reglerna kommer slå mot kultursektorn. Med anledning av detta har Nikos Papadopoulos (s) ställt en interpellationsfråga till kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (m) där han undrar vad ministern tänker göra för att de nya reglerna inte ska slå mot kultursektorn. Debatten är planerade att hållas på fredag.

16 november 2006

Läkare utan gränser hotar stämma Piratpartiet för upphovsrättsbrott

I samband med en nyhet om att immaterialrätten inte stimulerar forskning la Piratpartiet in Läkare utan gränsers (LUG från och med nu) logga i nyhetestexten. Detta uppskattades inte av Läkare utan gränser som kontaktade Piratpartiet och hotade med att stämma dem för upphovsrättsbrott.

Det här måste vara höjden av ironi. LUG är ett av de organisationer som verkligen vet vad immaterialrätten ställer till med och hur kontraproduktivt det faktiskt är. Men likt de stora läkemedelsföretagen vars immateriellarättsspolicy LUG försöker bekämpa ger de sig på andra med sina egna immateriellarättigheter. Och för vad? En simpel logga... Frågan är hur Piratpartiets användning av LUG:s logga i en nyhet som gynnar LUG:s ändamål kan vara till en sån stor skada för LUG att de faktiskt tar sig tiden och besväret att hota Piratpartiet, som mer eller mindre strävar efter samma mål som LUG.

Sufar man in på LUG:s webbsida och försöker spara deras loggo så kommer man märka att det inte går med den vanliga metoden att höger klicka och spara. Den enda förklaringen jag sett om varför de inte låter någon använda deras logga är att det är deras policy. Verkar dock bara vara den svenska grenen av LUG som har gått så långt som att försöka försvåra kopieringen av deras logga.

Detta är dock internet och som vanligt finns det alltid något sätt att komma runt försök till kontroll. Nu valde Piratpartiet som ett seriöst parti att plocka bort LUG:s logga. Jag är dock mer jävlig och begår nu i ren symbolisk handling samma "upphovsrättsbrott" som LUG hotade stämma Pirapartiet för.


Då har vi lärt oss om LUG:s dubbelmoral och att de faktiskt lägger ner tid på att seriöst hota människor och organisationer för en logga som består av deras namn och tre-fyra röda streck...

14 november 2006

Sex Pistols manager hyllar fildelning

I TV4:s kl 19.00 nyheter gjordes det en kort interjuv med Sex Pistols manager Malcolm McLaren. Under det korta inslaget hann han säga mycket bra saker angående fildelning och de stora skivbolagens försök till kontroll av det. Se gärna inslaget här.

Det ska tydligen dessutom göras en längre interjuv med McLaren i TV4:as Nyhetsmorgon. Någon får gärna rippa och lägga upp.

11 november 2006

Studentlitteratur

Cosmos Communications har tillfrågat 9000 studenter om hur de får sin kurslitteratur. Slutsatsen blev att nästan var fjärde student kopierar delar av eller hela sin kurslitteraturen. De menar att kopiering aldrig varit så omfattande som den är idag. Detta alltså trots lagskärpning av upphovsrättslagen 2005 som medförde att hela böcker inte längre fick kopieras, och trots att Studentlitteratur med spionkamror gett sig på s k copyshops.

Kommentarerna från förlagen har inte låtit vänta på sig och i Metro [PDF] (s. 10) kan man läsa
Förlagen uppger att de förlorar hundratals miljoner kronor varje år på den olagliga kopieringen. Och nu varnar de för att studenter i framtiden inte kommer att ha tillgång till svenskspråkiga läromedel.
Dessutom uppger Stefan Persson som är vd för Studentlitteratur att 80 procent av deras titlar säljer färre än 300 exemplar om året. Alltså underförstått att resten piratkopieras av studenterna.

Artikeln i Metro backas upp av ett citat från Mona Hillman-Pinheiro från Svenska läromedel: "Eftersom utgivningen inte kan tryggas vill författare inte skriva."

För det första är det orelevant hur många av Studentlitteraturs titlar som säljs hur mycket så länge man utgår från att den evetuellt dåliga försäljning beror på, och bara beror på kopieringen. Det är snarare att söka syndabock med simpla antaganden och kommer knappast att hjälpa Studentlitteratur. Skivindustrin använde i åratal piratkopiering som syndabock för deras, på vissa håll, minskade försäljning. Sedan kom det studier efter studier som klargjorde att så inte alls var fallet.

Så då skulle det vara väldigt intressant att få veta hur de kommit fram till att det just är kopieringen som orsakar deras påstådda hundratalsmiljoner-förluster. Det vanliga är att förlaget och/eller branschorganisationen själva utfört undersökningen och där utgångspunkten varit att alla kopior hade köpts om de inte hade kopierats. Sådana undersökningar fick vi så sent som idag en antydan om att det enda stället de hör hemma är på en pappersåtervinningscentral.

För det andra är påståendet om att studenter i framtiden inte kommer att ha tillgång till svenskspråkiga kurslitteratur märkligt och galet. Observera att de inte menar att tillgången till litteraturen skull upphöra för att författarna inte tjänar pengar på dem, utan det är för att de själva som förlag eventuellt inte gör. Alltså menar de att om förlagen inte tjänar pengar så kommer de sluta ge ut svenskspråkig litteratur och då kommer det inte finnas tillgång till svenskspråkig litteratur. Snacka om att ha höga tankar som sig själv.

Svenskspråkig studentlitteratur är för det första generellt skrivna av anställda vid universiteten och högskolorna, som skriver litteraturen under arbetstiden. Innehållet i litteraturer, som är det viktigaste, är alltså i de flesta fall skattefinansierade. Redan här skulle man kunna tycka att tillgången till studentlitteraturer borde vara fri. Men på något sätt lyckas vi luras till att betala en gång till. Och om bokbranschen fungerar någolunda som skivindustrin, vilket det troligen gör eftersom att de bygger på samma princip, så är det dessutom förslagen som tar största delen av kakan. I alla fall bland de större förlagen.

Studentlitteraturen skrivs, får vi anta, efter behov och efterfråga. Om innehållet, behovet och efterfrågan för en viss litteraturen finns så är tillgången sällan långt borta. Det är alltså bara distributionen som fattas. Förlag som Studentlitteratur har hittills, i brist på andra metoder, haft den uppgiften. Det är här internet kommer in i bilden. Med den ökade användningen av internet så skulle även distributionsfrågan kunna få en smidig lösning, även om det mesta av kopieringen, enligt Sven Thörnkvist vd på Cosmos Communications sker innanför universitetens väggar.

Det är dock inte bara internet som kommer säkra tillgången till svenskspråkig studentlitteratur. Som vanligt gäller det också att det ena inte utesluter det andra. Även om all studentlitteratur fanns fritt tillgängligt på nätet så skulle det inte betyda att det inte kommer finnas studenter som vill köpa litteraturen, och vice versa. Det finns inte heller något som säger att detta inte skulle kunna ske med framgång. Något som Piratbyrån visade genom att ge ut texter som finns publicerade på deras webbsida som en vanlig bok och vars första upplaga slutsåldes. Denna affärsmodell är inte ens okänd för förlaget Studentlitteratur, som ändå klagar mest. För samtidigt som man kan köpa kurslitteraturen Att använda Linux och Gnu, författad av Linus Walleij så kan man även ladda ner (och ändra och sprida) den elektriska versionen av boken från författarens webbsida, fritt och lagligt. Detta eftersom att Studentlitteratur innehar tryckrättigheterna. Studentlitteratur har alltså redan anamat idén med en elektronisk kopia som får spridas fritt och en hårdkopia som kan köpas. Frågan är varför de har så svårt för denna idé när den enda skillnaden i princip är att det inte sker i enlighet med lagen?

För övrigt finns det vissa försök till projekt i Sverige som syftar till att kopiera upp och sprida studentlitteraturer fritt. Vore kul om folk hjälpte till på befintliga projekt eller drog igång något större än de som finns.

10 november 2006

Fildelning klyver nya regeringen

Liten interjuv med infrastrukturminister Åsa Torstensson i ComputerSweden, där hon uttrycker samma åsikter om fildelning som (c) har gjort ett bra tag nu. I samma artikel tar de upp att Fredrik Reinfeldt innan valet uttryckte att man inte kunde kriminalisera en hel ungdomsgeneration (inte för att det uttalandet är någonting värt). Men som vi redan vet är justiteminister Beatrice Ask hård motståndare till att lätta upp upphovsrättslagen för att tillåta fildelning.

Infrastrukturministern Vs Justiteministern!

07 november 2006

När Bodströms DNA-lag slår fel

När Bodström forfarande var justiteminister så drev han ett lagförslag för att göra det lättare för polisen att ta och registrera DNA-prover. Lagen infördes årsskiftet 05/06 och innebär i princip att polisen får ta DNA-prov på vem som helst i princip helt utan anledning. Och den senaste tiden har vi kunnat se media helt okritiskt prisa lagen eftersom att fler brott lösts upp tack vare den.

Här är ett exempel på hur fel lagen kan slå när politiker inte gör den tillräckligt rättssäker och när människor och media ställer sig helt okritiska till den. Samma sak gäller alla andra övervaknings-, tvångsmedels-, integritetskränkande och "terroristerna kommer"-lagar.

Jättemånga brott löses upp tack vare lagen. Jättebra. Men en lag som ger polisen rätten att ta prover på vem som helst utan anledningen kommer självklart leda till att polisen bygger en allt större databas där alla med minsta lilla anledning att hamna där, kommer att hamna där. Vare sig det finns något värde att ha personen där eller inte. Vi såg det med killarna bakom The Pirate Bay, kvinnan i Aftonbladets artikel och... ja, hur många fler finns egentligen i den databasen, trots att det inte finns något värde att ha dem där?

Jag har inte läst propositionen eller lagen, men jag hoppas verkligen att det finns någon sort begränsning och/eller kontroll över denna lag (och Bodströms alla andra lagar). Men med tanke på vem som ligger bakom lagen så verkar det inte sannolikt...