EU-kommissionen forsätter att fuska kring mjukvarupatent
Den här nyheten kom egentligen för ungefär en månad sen, men jag vill ändå skriva om den inför den framtida kampen mot mjukvarupatent i EU.
I början av året startades första konkreta steget med att återigen försöka införa mjukvarupatent i EU och att på andra sätt "harmonisera" EU:s patentlagstiftning. Den ansvariga EU-kommissionären Charlie McCreevy startade då en rådfrågningsrunda för att få in åsikter från EU:s företag, organisationer och medborgare. Trots att frågorna var dåligt och partiskt ställda och svarsperioden bara var tio veckor lång (utökades något efter förfrågan) så la hundratals människor ner tid och pengar på att besvara frågorna. Och FFII sammaställde ett gemensamt svar som stöddes av över tusen små och medelstora företag.
Förra månaden avslöjade FFII dock att EU-kommissionen efter rådfrågningsrundans deadline själva sökte upp 600 små och medelstora företag i 19 länder med en viss given profil. Företagen kommissionen sökte upp var företag som använde eller vill använda sig av patent eller såna som varit eller var i patenträttstvister. Inte nog med det, dessa företag fick dessutom expert hjälp med att fylla i frågorna som ställdes i rundan. Ingen som fyllde i frågorna på nätet innan deadlinen gick ut fick denna hjälp.
Ironiskt och roligt nog kom EU-kommissionen speciellt utvalda företag till samma slutsats som FFII angående patent. Men då avfärdade kommissionen denna slutsats med att små och medelstora företag saknar kunskaper om patentsystemet.
Detta är alltså bara början...
I början av året startades första konkreta steget med att återigen försöka införa mjukvarupatent i EU och att på andra sätt "harmonisera" EU:s patentlagstiftning. Den ansvariga EU-kommissionären Charlie McCreevy startade då en rådfrågningsrunda för att få in åsikter från EU:s företag, organisationer och medborgare. Trots att frågorna var dåligt och partiskt ställda och svarsperioden bara var tio veckor lång (utökades något efter förfrågan) så la hundratals människor ner tid och pengar på att besvara frågorna. Och FFII sammaställde ett gemensamt svar som stöddes av över tusen små och medelstora företag.
Förra månaden avslöjade FFII dock att EU-kommissionen efter rådfrågningsrundans deadline själva sökte upp 600 små och medelstora företag i 19 länder med en viss given profil. Företagen kommissionen sökte upp var företag som använde eller vill använda sig av patent eller såna som varit eller var i patenträttstvister. Inte nog med det, dessa företag fick dessutom expert hjälp med att fylla i frågorna som ställdes i rundan. Ingen som fyllde i frågorna på nätet innan deadlinen gick ut fick denna hjälp.
Ironiskt och roligt nog kom EU-kommissionen speciellt utvalda företag till samma slutsats som FFII angående patent. Men då avfärdade kommissionen denna slutsats med att små och medelstora företag saknar kunskaper om patentsystemet.
Detta är alltså bara början...
4 Comments:
Harmonisering i betydelsen "göra reglerna lika i alla länder" anser jag inte vara helt fel. Men frågan är hur reglerna skall vara; skall de vara à la USA där "allt" kan patenteras, eller mer restriktiva (som i Sverige idag)? Där ligger väl ändå det vi är kritiska mot?
Javisst är det så. Jag har inte heller nåt emot harmonisering i sig (tror inte nån har det).
Problemet är att termen "harmonisering" används som ursäkt/motivering för att driva igenom mjukvarupatent. Och inte bara mjukvarupatent, det används även för att driva igenom upphovsrättslagar och nu på senare tid som att driva igenom straffrättsliga frågor utan att EU ens får besluta i såna frågor och utan att kommissionen motiverat hur det faktiskt harmoniserar lagarna.
Det är det som är problemet: Att termen "harmonisering" används som motiv när det egentligen eller troligen finns andra motiv bakom direktiven. Det var därför jag satte citationstecken runt ordet harmonisering. Men annars är motståndet mot harmoniseringen i sig nog ganska obefintlig.
Det måste finnas en laglig grund för kommissionen att ta initiativ till olika direktiv. I normalfallet handlar det om att den inre marknaden inte funkar, och då gör kommissionen nåt åt det (det är därför kommissionen kallas "the guardian of the treaties"). I extremfallet är det beställningsverk, som t ex Bodströmsdirektivet. Från början var det ett förslag som skulle gått genom rådet (vilket kräver absolut majoritet när rådet gör något på egen hand), men när ett antal länder reserverade sig hittade kommissionen helt sonika på en ny laglig grund, och voila: det brev ett direktiv som kunde snabbköras genom europaparlamentet och som endast krävde kvalificerad majoritet i rådet.
Jag var ett tag sedan på en presentation av Patentverket där man pratade lite allmänt om patent. När mannen från patentverket började prata om harmonisering på ungefär samma sätt som man gör här, avbröt jag och frågade just varför "harmonisering" alltid verkar betyda att utöka patenterbarhet. Jag undrade om harmonisering alltid måste betyda att ta den mest generösa (från förespråkarnas perspektiv) versionen, och att det i praktiken innebär att vi snart kommer att ha samma situation som i USA.
Föga förvånande hade han inget vettigt svar. Han verkade snarast lite förlägen när han erkände att så har det ju faktiskt alltid gått till hittills.
Skicka en kommentar
<< Home