21 oktober 2005

Mjukvarupatentmotståndare nominerad till årets europé

European Voice är en veckotidning som syftar till att ge en helt oberoende bild av EU. Varje år anordnar European Voice en omröstning där de 50 nominerade är individer som anses ha påverkat europeisk lagstiftning och den politiska agendan mest under årets lopp. Priset anses vara det mest prestigefyllda inom europeisk politik. Grundaren av kampanjen NoSoftwarePatents.com, Florian Müller, är en av de nominerade.

På NoSoftwarePatent.com förklaras dock att omröstningen inte handlar om en person, utan det handlar om själva frågan. Genom denna omröstning kan en stark signal skickas till politikerna att agera mot mjukvarupatent. Om Müller blir vald kommer frågan likt andra viktiga politiska frågor att få stor utrymme i debatten.

Müller är övertygad att han kan vinna titeln som "Årets Europé", trots att några av de andra nominerade är stora kända artister och författare, tack vare den "indisputable e-campaigning power of the anti-software patent movement". Skulle Müller vinna så menar han att alla är vinnare och har därmed lovat att donera de Microsoft-sponserade prispengarna till FFII.

Omröstning pågår till den 11 november och vinnarna kommer att tillkännages den 29 november på en gala vid Palais d'Egmont i Bryssel. Värd för galan kommer vara Pat Cox, som tidigare var ordförande för Europaparlamentet och som anställdes av amerikanska företag för att lobba för mjukvarupatent.

På NoSoftwarePatents.com finns mer information om hur du går till väga för att rösta.

20 oktober 2005

Video om Trusted Computing

Trusted Computing, mer känd som Palladium, TCPA, TCG och NGSCB. Debatten om dessa kulminerade troligen någon gång under det andra halvåret 2003. Sedan dess har debatten tystnat allt mer, förutom på Piratbyråns forum, där oroliga fildelare lite då och då, glädjande nog, tar upp ämnet.

Man kan dock på Againsttcpa.com:s webbsida läsa
29. Sep 2005: After a long time, there's finally a new project on its way that will better fit current developments within both, companies and policy... Be ready!
Spännande... och på tiden! Tills dess kan vi förbereda oss med denna utmärkta video om just Trusted Computing och dess grundläggande problem.

14 oktober 2005

Ny motion mot mjukvarupatent

Den 5:e oktober var det sista datumet för att lämna in motioner under den allmäna motionstiden. Med mycket hjälp av svenska FFII lämnade Gustav Fridolin och Ulf Holm, båda från Miljöpartiet, in en motion mot mjukvarupatent.

Till grunden för motionen ligger de 21 kompromissförslagen som Europaparlamentet arbetade fram strax före den slutgiltiga omröstningen och förkastningen av mjukkvarupatentdirektivet. I motionen citerar de båda författarna ett pleniavgörande från regeringsrätten som slår fast att "Sveriges anslutning till den europeiska patentkonventionen gjort det nödvändigt att vi i vår interna rättstillämpning inom ramen för vad som är förenligt med svensk lagstiftning beaktar den praxis som kommit till uttryck inom det europeiska patentverket". Men de frågar sig samtidigt vad de som lagstiftare kan göra när de tycker att den svenska rättstillämpningen utvecklas på ett sätt som de tycker är fel.

De påpekar att det i tidigare motioner, från andra politiker, har påtalats att utvecklingen vad gäller patent på datorprogram går åt fel håll. Dessa motioner har dock aldrig kommit särskilt långt i den beslutsfattande processen.
Varje motion har hittills fått avslag med motiveringen att "de synpunkter som förts fram i motionen övervägs av regeringen i samband med de fortsatta överläggningarna inom EU", vilket syftat på direktivet om patent på datorprogram som kom från kommissionen i februari 2002.
Men nu när direktivet ligger i soptunnan tyckte de att det var dags att väcka en ny motion mot mjukvarupatent. Det kan dock påpekars att motiveringen för avslagen av de tidigare motionerna har varit konstiga. Synpunkterna i motionerna har alltid varit för att tydliggöra förbudet mot patentering av mjukvara, medan mjukvarupatentdirektivet syftade till att kodifiera EPO:s praxis med att bevilja patent på mjukvara. Synpunkterna som förts fram i de tidigare motionerna kan därmed knappast ha övervägts av regeringen i samband med överläggningarna inom EU.

Författarna av motionen vill nu att riksdagen tar intyck av Europaparlamentets arbete och även att Sverige påverkar EPO att tolka EPC så som det var tänkt när EPC skapades.

För att tydliggöra lagstiftningen vill de bland annat att patentkrav på programvara, varken som sådant eller på en bärare, ska vara tillåten. I dag är lagstiftningen på den punkten lite otydlig genom att den bara förbjuder patent på mjukvara som sådant, men nämner inget om mjukvara på bärare får patenteras eller inte. Och det är just detta som patentverken runt om Europa utnyttjar för att bevilja patent på mjukvara.

Men de sätter också tydliga definitioner på ord som "uppfinning", "bidrag" och "teknikområde". "Tekningområde" definieras bland annat som "en gren av tillämpad naturvetenskap inom vilken kunskap uppnås genom experiment med kontrollerbara naturkrafter". När Europaparlamentet ville använda samma definition i mjukvarupatentdirektivet så började de mjukvarupatentförespråkande storföretagen att klaga högljudt om att deras respektive industrier skulle gå under. Detta klagande borde ensamt betyda att denna definition av termen "teknikområde" är perfekt.

Fridolin och Holm lämnade också in en motion med rubriken Öppna standarder i offentlig upphandling. I den vill de att man ska kräva öppna standarder vid all offentlig upphandling av programvara. Som två viktiga argument anger de att det bidrar till att bryta monopolställningar och att tillgängligheten av offentlig information blir större.

Men det är inte bara Miljöpartiet som försöker påpeka vikten av öppna standarder. Sverker Thorén från Folkpartiet har lämnat in en liknande motion där han vill att offentliga verksamheter använder öppna filformat.

Chansen för dessa motioner att klara sig genom hela beslutsprocessen, ända till en omröstning i riksdagen, är dock väldigt liten. Av de 4364 motioner som inlämnades så kommer troligen mindre än 100 att klara hela vägen fram till en omröstning i riksdagen.

Icke desto mindre så kommer det att bli intressant att se med vilken motivering dessa motioner avslås. Dessutom bidrar de till att sätta upp frågorna på den politiska agendan.

03 oktober 2005

Kan jag patentera min film... nu?

I början av 2004 skrev Christian EngströmFFII artikeln Kan jag patentera min film? I artikeln visar Engström på den grundläggande juridiska dubbelmoralen med att tillåta patent på mjukvara men inte på film.

Patent på liv, livsprocesser och mjukvara var otänkbart för inte många decennier sen. Idag delas de mer eller mindre ut på rullande band i vissa länder. Likaså har acceptansen för patent på kultur och böcker börjat växa i vissa kretsar.

Dr. Karl-Friedrich Lenz, professor vid Aoyama Gakuins universitetet i Tokyo, skriver att med dagens patenttrender så är det inte helt omöjligt att böcker kommer att kunna patenteras. Samtidigt beviljas redan patent på dator- och rollspel.

Det finns människor som bokstavligen försöker patentera kultur. Forbes har skrivit en artikel om amerikanen Andrew Knight som försöker patentera sina film-manus. Knight oroar sig för att de redan framstående människorna i Hollywood ska kopiera de små manusförfattarnas idéer. Knight har öppnat ett kontor i Washington D.C för att bedriva lobbyverksamhet och på sin webbsida, plotpatents.com, utvecklar han sitt resonemang.

Det är slående hur Knight använder samma dubbelmoral som Engström pekar på för att försöka legalisera patent på film. Knights grundläggande resonemang är att både film och mjukvara är skrifter som i sina slutgiltiga versioner lagras på ett medium och tolkas av en maskin. Knight skriver:
If a computer disk containing a functionally unrelated but independently patentable software is patentable, should not a DVD containing an independently patentable storyline (in the form of a method executed by a consumer via her DVD player) also be patentable?
EPO beviljar patent på mjukvara så länge de exekveras på en dator eller annan programmeringsbar maskin. Mjukvara som inte beskrivs som att de kommer att exekveras på en dator eller liknande maskin beviljas inte någon patent. Detta sker på grund av att EPO, i bästa fall, har misstolkat EPC. Samtidigt regleras förbudet av patent på mjukvara och på film av samma artikel i EPC. Det kommer alltså bli intressant att se om patentverken runt om i världen kommer bevilja patent på film (och annan kultur) med motiveringen att de kan spelas upp i diverse olika maskiner.

Knight är dessutom säker på att filmpatent kommer att beviljas i USA så småningom. Så säker att han uppmanar alla små medieföretag att ge sig in i spelet "while those who had ignored the movement, well, may be looking for a new job." (Intressant att notera är att förespråkarna för mjukvarupatent också använde småföretagens eventuella lycka som argument, för att kodifiera mjukvarupatent.) Knight menar alltså att de som inte ger sig in i filmpatentspelet så snabbt som möjligt och monopoliserar filmbranschen (utifrån ett patenträttsligt perpektiv) kommer inte att klara sig.

Men han ser också stora ekonomiska möjligheter med filmpatent för den juridiska industrin:
...this new industry may represent $10 - $20 million per year in new legal business—in prosecution alone! Add in litigation and portfolio management, and the industry may become a truly significant source of new income.
Handlar det då bara om pengar? Nej, Knight menar att filmpatent kommer att leda till mer kreativa och orginella manus. Men då patent inte i något annat område har gett några sådana effekter (snarare har de gett motsatta effekter) så är det inte svårt att argumentera mot. Detta är just vad Richard Stallman redan har gjort i artikeln Patent absurdity.

Detta är en högst intressant utveckling av den immateriellarätten.