Senaste kring justiteministerns politiska linje

Vi är många nyfikna på vilken linje den nya justiteministern Beatrice Ask kommer driva i frågor om immateriallrätt, övervakning och integritet. De senaste dagarna har hon genom diverse uttalanden i media och riksdagen börjat visa var hon står.

Om fildelning kan man på Dinapengar.se läsa artikeln Justitieministern vill inte tillåta fildelning. Hon visar i artikeln att hon är fullständigt oinsatt i fildelningsdebatten. Läs och skratta och/eller gråt. En sak är dock värt att notera lite extra:

Problemet att så många svenskar begår brott på internet vill justitieministern i stället lösa genom att stötta den legala marknaden på nätet och hitta sätt att utforma verksamheten som uppskattas av konsumenterna. En utredning har tillsatts för hur det skulle kunna gå till.

Bodström, någon?

Sen har vi frågan om hur hon står i frågor om övervakning och personlig integritet. Lena Olsson (v) ställde nyligen passande nog en interpellationsfråga till Ask med titel Personlig integritet. Den debatten mellan Olsson och Ask kan ni läsa här. Debatten kan dock sammanfattas som ett klassiskt politikersvar, alltså inget svar alls. Det är dock inget lugnande i Asks ton i debatten och känns som att hon förvisso har en kritisk men samtidigt bejakande inställning till den all massövervakning som föreslagits.

Ett par av Asks uttalanden är dessutom speciellt besvärande:

jag måste säga att just när det gäller bekämpningen av grov organiserad brottslighet är jag något mer benägen att lätta lite grann på integritetsskyddet.

"något mer benägen att lätta lite grann på integritetsskyddet". Vad ska det egentligen betyda? Det ger tveksamma signaler. Och:

På mitt område ligger det till exempel i yttrande- och tryckfriheten. Så sent som i går kom det medierapportering om hur enskilda människor hängs ut på webbsidor beroende på att lagstiftningen är rackig.

Så vad planerar hon att göra åt den saken? Vill hon göra en Danmark?

En frågan som i slutändan dock bland annat måste ställas är om hon verkligen lever i tron att alla dessa tvångsmedel endast är effektiva verktyg för polisen i kampen mot den organiserade brottsligheten, eller om hon som Bodström har baktankar med sin positiva/bejakande inställning till tvångsmedel? Med tanke på den naiva och negativa inställning hon visat i frågan om fildelning så sent som idag så är det högst osäkert hur hennes politik kommer påverka fildelnings- och/eller upphovsrättsfrågorna.