Tidslinje - Upphovsrätt i EU
I april i år la EU-kommissionen fram ännu ett EU-direktiv för att "harmonisera" medlemsstaternas immateriellarättslagar. Allt tyder på att EU denna gång kommer gå obegripligt långt i sin dels meningslösa och dels direkt skadliga strävan att kontrollera informations- och kulturflöden. Slaget om detta direktiv började redan förra året i samband med datalagringsdirektivet. Vissa upphovsrättslobbyister har nämligen förstått att de genom en kombination av datalagringsdirektivet och det nya immateriellarättsdirektivet kommer få en omfattande makt.
Genom åren har EU antagit många mer eller mindre samhällsskadliga direktiv kring immateriellarättsfrågor (se till exempel databasdirektivet). Men jag tänkte här begränsa mig till de tre senaste (som samtidigt är de mest aktuella). Den här genomgången kräver troligen en god förmåga att hålla många bollar i luften. För att underlätta tänkte jag redan nu nämna de tre förkortade namnen på direktiven, så ni vet i vilken ordning de kom: Först kom "infosoc-direktivet", sen kom "sanktionsdirektivet" och sist kom "IPRED2-direktivet".
10 december 1997: EU-kommissionen antar Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Detta direktiv har i folkmun förkortas till "infosoc-direktivet" på svenska och till EUCD (EU Copyright Directive) på engelska.
22 maj 2001: Europaparlamentet och ministerrådet skriver under slutgiltiga versionen av infosoc-direktivet. Som regel brukar medlemsstaterna få cirka 18 månader på sig att implementera EU-direktiven i sina nationella lagar. I detta fall bestämdes det att bestämelserna i direktivet skulle träda i kraft innan 22 december 2002.
30 januari 2003: De flesta medlemstater i EU har inte ens hunnit börja arbetet med infosoc-direktivet innan EU-kommissionen presenterar nästa immateriellarättsdirektiv. Denna kallas för Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om åtgärder och förfaranden för skydd avskydd immaterialrätter. På svenska kallas den för "sanktionsdirektivet" och på engelska IPRED (Intellectual Property Right Enforcment Directive).
juni 2003: Först i juni 2003 kommer regeringen igång med arbetet med att genomföra infosoc-direktivet, när de ger ut Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.
29 april 2004: Sanktionsdirektivet påskyndas igenom beslutsprocessen och antas formellt efter bara första läsningen och två dagar innan EU utvidgas med tio länder. Detta görs just för att de nya länderna inte ska få något inflyttande över direktivet. Europaparlamentarikern Janelly Fourtou, gift med Jean-René Fourtou som är VD för Vivendi Universal, spelar den mest aktiva rollen i arbetet med direktivet och med påskyndandet av beslutsprocessen. Senast den 29 april 2006 skulle direktivet ha genomförts i EU:s medlemsländer. Vad jag vet är Italien det enda landet som genomfört lagen. Vilket de faktiskt till och med gjorde en månad innan slutdatumet.
20 januari 2005: Det omfattande arbetet med att behandla alla svar från remissinstanserna gör att regeringen ett och ett halvt år senare har fått ihop sin lagrådsremiss vad gäller infosoc-direktivet.
10 mars 2005: Trots kritik från lagrådet lägger regeringen fram propositionen Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m
1 juli 2005: Efter behandling i lagutskottet antar riksdagen propositionen. Bara Centerpartiet och Miljöpartiet röster mot. Sju och ett halvt år efter att EU-kommissionen la fram direktivet och två och ett halvt år efter slutdatumet för att implementera infosoc-direktivet antas lagen i Sverige.
12 juli 2005: För att få igenom sanktionsdirektivet i tid, innan det kom in fler röster i EU, blev Janelly Fourtou och resten av upphovsrättsivrarna tvungna att plocka bort de mest kontroversiella bestämelserna i sanktionsdirektivet, nämligen de om straffrättsliga åtgärder. Istället presenterar EU-kommissionen den 12 juli 2005 en uppföljare till sanktionsdirektivet. Denna består av två delar: Huvuddelen är ett ramförslag (som endast behandlas i ministerrådet utan inblandning av Europaparlamentet), men ett par punkter behandlas som ett direktiv (där Europaparlamentet har medbestämmande). Anledningen till att huvuddel behandlas som ett rambeslut i minsterrådet är för att det är upp till varje enskilt medlemsland att bestämma över sina egna straffrättsliga åtgärder. Det är inget EU (än så länge) får lägga sig i. Europaparlamentet får endast behandla frågor som skapar hinder för den interna marknaden och där lösningen är harmonisering. Det finns dock, ur kommissionens synvinkel, en nackdel med förslag som endast drivs hos ministerrådet: Förslagen kräver nämligen total enighet för att godkännas.
Eftersom att detta nya förslag är en uppföljare på sanktionsdirektivet så kallas det för "IPRED2".
13 september 2005: EG-domstolen kommer med ett avgörande angående ett ramförslag om straffrättsliga åtgärder mot miljöförstöring. Domstolen avgör att förslaget kan drivas som medbestämmande (alltså där Europaparlamentet är involverad) med motiveringen att vissa medlemstaters mjukare straffåtgärder mot miljöbrott kan störa den interna marknaden. EU-kommissionen ser nu sin chans att få IPRED2-direktivet att drivas genom medbestämmande genom att hänvisa till EG-domstolens prejudikat. Då ministerrådet endast behöver godkänna förslagen med en kvalificerad majoritet och Europaparlamentet knappt har någon makt så är sannolikheten större att förslaget går igenom genom ett medbestämmande.
30 september 2005: I propositionen Fokus på film [PDF] uppges det att regeringen håller på med arbetet att genomföra sanktionsdirektivet. Senare anges det att en promemoria angående sanktionsdirektivet ska komma under våren 2006 och en proposition i slutet av 2006 (hittar inte länk till dessa uttalanden). Jag har dock inte sett någon promemoria hittills.
21 december 2005: Upphovsrättslobbyn har börjat förstå vilka möjligheter IPRED2-direktivet och datalagringsdirektivet innebär för dem och lobbar för fullt för att fildelning ska inkluderas i datalagringsdirektivet.
26 april 2006: EU-kommissionen har ändrat och slagit ihop de två delarna av IPRED2-förslagen och antar den 26 april ett direktiv istället. Vilket innebär att Europaparlamentet kommer ha medbestämmande. Nästa vecka har jag hört att Europaparlamentet ska börja behandla frågan, är dock inte säker på saken.
29 juni 2006: De båda kammarna i Nederländerna säger nej till IPRED2-direktivet med motiveringen att direktivet hamnar utanför EU-kommissionen kompetens.
Kan tilläggas att innehållen i de två senaste direktivet (sanktionsdirektivet och IPRED2-direktivet) är långt mer läskiga än de beslutsprocesser de varit med om. Men mer om det i senare poster.
Genom åren har EU antagit många mer eller mindre samhällsskadliga direktiv kring immateriellarättsfrågor (se till exempel databasdirektivet). Men jag tänkte här begränsa mig till de tre senaste (som samtidigt är de mest aktuella). Den här genomgången kräver troligen en god förmåga att hålla många bollar i luften. För att underlätta tänkte jag redan nu nämna de tre förkortade namnen på direktiven, så ni vet i vilken ordning de kom: Först kom "infosoc-direktivet", sen kom "sanktionsdirektivet" och sist kom "IPRED2-direktivet".
10 december 1997: EU-kommissionen antar Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Detta direktiv har i folkmun förkortas till "infosoc-direktivet" på svenska och till EUCD (EU Copyright Directive) på engelska.
22 maj 2001: Europaparlamentet och ministerrådet skriver under slutgiltiga versionen av infosoc-direktivet. Som regel brukar medlemsstaterna få cirka 18 månader på sig att implementera EU-direktiven i sina nationella lagar. I detta fall bestämdes det att bestämelserna i direktivet skulle träda i kraft innan 22 december 2002.
30 januari 2003: De flesta medlemstater i EU har inte ens hunnit börja arbetet med infosoc-direktivet innan EU-kommissionen presenterar nästa immateriellarättsdirektiv. Denna kallas för Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om åtgärder och förfaranden för skydd avskydd immaterialrätter. På svenska kallas den för "sanktionsdirektivet" och på engelska IPRED (Intellectual Property Right Enforcment Directive).
juni 2003: Först i juni 2003 kommer regeringen igång med arbetet med att genomföra infosoc-direktivet, när de ger ut Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.
29 april 2004: Sanktionsdirektivet påskyndas igenom beslutsprocessen och antas formellt efter bara första läsningen och två dagar innan EU utvidgas med tio länder. Detta görs just för att de nya länderna inte ska få något inflyttande över direktivet. Europaparlamentarikern Janelly Fourtou, gift med Jean-René Fourtou som är VD för Vivendi Universal, spelar den mest aktiva rollen i arbetet med direktivet och med påskyndandet av beslutsprocessen. Senast den 29 april 2006 skulle direktivet ha genomförts i EU:s medlemsländer. Vad jag vet är Italien det enda landet som genomfört lagen. Vilket de faktiskt till och med gjorde en månad innan slutdatumet.
20 januari 2005: Det omfattande arbetet med att behandla alla svar från remissinstanserna gör att regeringen ett och ett halvt år senare har fått ihop sin lagrådsremiss vad gäller infosoc-direktivet.
10 mars 2005: Trots kritik från lagrådet lägger regeringen fram propositionen Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m
1 juli 2005: Efter behandling i lagutskottet antar riksdagen propositionen. Bara Centerpartiet och Miljöpartiet röster mot. Sju och ett halvt år efter att EU-kommissionen la fram direktivet och två och ett halvt år efter slutdatumet för att implementera infosoc-direktivet antas lagen i Sverige.
12 juli 2005: För att få igenom sanktionsdirektivet i tid, innan det kom in fler röster i EU, blev Janelly Fourtou och resten av upphovsrättsivrarna tvungna att plocka bort de mest kontroversiella bestämelserna i sanktionsdirektivet, nämligen de om straffrättsliga åtgärder. Istället presenterar EU-kommissionen den 12 juli 2005 en uppföljare till sanktionsdirektivet. Denna består av två delar: Huvuddelen är ett ramförslag (som endast behandlas i ministerrådet utan inblandning av Europaparlamentet), men ett par punkter behandlas som ett direktiv (där Europaparlamentet har medbestämmande). Anledningen till att huvuddel behandlas som ett rambeslut i minsterrådet är för att det är upp till varje enskilt medlemsland att bestämma över sina egna straffrättsliga åtgärder. Det är inget EU (än så länge) får lägga sig i. Europaparlamentet får endast behandla frågor som skapar hinder för den interna marknaden och där lösningen är harmonisering. Det finns dock, ur kommissionens synvinkel, en nackdel med förslag som endast drivs hos ministerrådet: Förslagen kräver nämligen total enighet för att godkännas.
Eftersom att detta nya förslag är en uppföljare på sanktionsdirektivet så kallas det för "IPRED2".
13 september 2005: EG-domstolen kommer med ett avgörande angående ett ramförslag om straffrättsliga åtgärder mot miljöförstöring. Domstolen avgör att förslaget kan drivas som medbestämmande (alltså där Europaparlamentet är involverad) med motiveringen att vissa medlemstaters mjukare straffåtgärder mot miljöbrott kan störa den interna marknaden. EU-kommissionen ser nu sin chans att få IPRED2-direktivet att drivas genom medbestämmande genom att hänvisa till EG-domstolens prejudikat. Då ministerrådet endast behöver godkänna förslagen med en kvalificerad majoritet och Europaparlamentet knappt har någon makt så är sannolikheten större att förslaget går igenom genom ett medbestämmande.
30 september 2005: I propositionen Fokus på film [PDF] uppges det att regeringen håller på med arbetet att genomföra sanktionsdirektivet. Senare anges det att en promemoria angående sanktionsdirektivet ska komma under våren 2006 och en proposition i slutet av 2006 (hittar inte länk till dessa uttalanden). Jag har dock inte sett någon promemoria hittills.
21 december 2005: Upphovsrättslobbyn har börjat förstå vilka möjligheter IPRED2-direktivet och datalagringsdirektivet innebär för dem och lobbar för fullt för att fildelning ska inkluderas i datalagringsdirektivet.
26 april 2006: EU-kommissionen har ändrat och slagit ihop de två delarna av IPRED2-förslagen och antar den 26 april ett direktiv istället. Vilket innebär att Europaparlamentet kommer ha medbestämmande. Nästa vecka har jag hört att Europaparlamentet ska börja behandla frågan, är dock inte säker på saken.
29 juni 2006: De båda kammarna i Nederländerna säger nej till IPRED2-direktivet med motiveringen att direktivet hamnar utanför EU-kommissionen kompetens.
Kan tilläggas att innehållen i de två senaste direktivet (sanktionsdirektivet och IPRED2-direktivet) är långt mer läskiga än de beslutsprocesser de varit med om. Men mer om det i senare poster.
5 Comments:
Vågar man hoppas att representanter för Piratpartiet kandiderar till nästa EU-parlamentsval?
Vågar man hoppas att representanter för Piratpartiet kandiderar till nästa EU-parlamentsval?
Jag är inte med i PP, så jag vet inte exakt vad de planerar. Men jag tvekar inte en sekund på att de kommer ställa upp i EU-parlamentsvalet år 2009. Detta eftersom att detta är en fråga som måste drivas så internationellt som möjligt för att det ska ge en effekt.
Jag är medlem i PP och noterade nyss det här:
http://www.piratpartiet.se/forum/Topic41410-110-1.aspx
Vi får se vad det där blir till slut.
det är nästan så att det är dags att göra uppror i Sverige?
Skicka en kommentar
<< Home