Folkets inställning till övervakning?
Bodström rusar fram med sina övervakningslagar utan att tänka varken före eller efter. Trots detta har frågan om vad enskilda känner inför (den allt ökade) övervakningen glömts bort (eller medvetet ignorerats?). SIFO gjorde på uppdrag av Göteborgsposten en undersökning om svenskar ville tillåta buggning. Den undersökningen visade att 9 av 10 svenskar ville tillåta buggning. Siffrorna var dessutom lika mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. Siffrorna var dessutom väldigt lika mellan vilket parti man tänkte rösta på. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg oroade sig för att varken folket eller politikerna förstod vad buggningen innebar. Förutom den undersökningen har man i vissa opinionsundersökningar som skapats av nyhetsmedierna på internet i anslutning till nyhetsrapporteringen om övervakningen fått grova fingervisningar om att cirka 50% varit för en ökad övervakning och 50% mot.
Nu har det också presenterats en svensk undersökning i ämnet. Undersökningen gjordes av två magisterstudenter och är ett replikat av en amerikansk undersökning. Vad som dessutom gör denna undersökning extra intressant är att den utsatte människor ovetande om undersökningen för övervakning i deras vardagsliv. Detta är intressant eftersom att det är just det Bodström övervakningslagar handlar om; att övervaka alla, vare sig de har begått brott eller inte. SIFO:s undersökning och opinionsundersökningarna på nyhetessidorna har inte kunnat tolkas som att det är alla som ska övervakas, utan att det bara är grova brottslingar som ska övervakas. Känslan av att faktiskt övervakas har inte heller funnits.
I undersökningen som utfördes av de två magisterstudenterna sattes en videokamera upp på taket på ett universitet och bilderna täckte ett av universitetens områden. Bilderna skickades till ett kontrollrum i universitetet. De som passerade kameran fick sedan svara på en enkät och några plockades ut för djupinterjuver. Undersökningen visade att 75% var förvånade över kamerans närvaro och ungefär hälften tyckte att det var ett intrång i den personliga integriteten. Alltså samma siffra som reflekterats i nyhetssidornas opinionsundersökningar. Kvinnorna var dock i allmänhet mer negativt inställda än män. Enligt de två studenterna som utförde undersökningen så är dessa siffror internationellt sett väldigt höga, vilket skulle beror på att svenskar håller sig på sin kant och har "ett ovanligt stort behov av ”personligt utrymme”". I USA var siffrorna 25-50% lägre än de svenska motsvarigheterna. De påpekar också att svenskarna har större tilltro till myndigheter och att vi förväntar oss att våra privatliv ska skyddas av lagar och regler. I USA är tilltro till myndigheter inte lika stor och de förväntar sig inte att deras privatliv ska skyddas.
Denna undersökning handlade om en kamera på ett väldigt offentligt ställe. Den är alltså ett steg i rätt riktning. Men bodströmsamhället är mycket mer utbredd än en kamera på ett ställe. Hur hade resultatet blivit om de till exempel samtidigt spelade in människors samtal medan de filmade? Eller något mer närmare Bodströms visioner om det högteknologiska övervakningssamhället? Som till exempel hemliga intrång i ens dator av polisen, buggade av omgivningar, hemliga kameror, övervakade telefoner och internetförbindelser i realtid, kontroll av posten, förbud av anonym telekommunikation osv osv. Allt på en och samma gång och med minskad och minimal (parlamentarisk)kontroll. En tillfällig kamera på ett ställe känns troligen inte så farligt, men hur känns det när omfattningen blir så stor som bodströmsamhället innebär? Bodström har nästan systematiskt undvikt att diskutera frågan på bland annat en empirisk grund. Förhoppningsvis kommer det komma fler undersökningar i ämnet, och speciellt såna som undersöker vilken effekt hans omfattande övervakningsförslag har på enskilda människor och på samhället i stort.
Nu har det också presenterats en svensk undersökning i ämnet. Undersökningen gjordes av två magisterstudenter och är ett replikat av en amerikansk undersökning. Vad som dessutom gör denna undersökning extra intressant är att den utsatte människor ovetande om undersökningen för övervakning i deras vardagsliv. Detta är intressant eftersom att det är just det Bodström övervakningslagar handlar om; att övervaka alla, vare sig de har begått brott eller inte. SIFO:s undersökning och opinionsundersökningarna på nyhetessidorna har inte kunnat tolkas som att det är alla som ska övervakas, utan att det bara är grova brottslingar som ska övervakas. Känslan av att faktiskt övervakas har inte heller funnits.
I undersökningen som utfördes av de två magisterstudenterna sattes en videokamera upp på taket på ett universitet och bilderna täckte ett av universitetens områden. Bilderna skickades till ett kontrollrum i universitetet. De som passerade kameran fick sedan svara på en enkät och några plockades ut för djupinterjuver. Undersökningen visade att 75% var förvånade över kamerans närvaro och ungefär hälften tyckte att det var ett intrång i den personliga integriteten. Alltså samma siffra som reflekterats i nyhetssidornas opinionsundersökningar. Kvinnorna var dock i allmänhet mer negativt inställda än män. Enligt de två studenterna som utförde undersökningen så är dessa siffror internationellt sett väldigt höga, vilket skulle beror på att svenskar håller sig på sin kant och har "ett ovanligt stort behov av ”personligt utrymme”". I USA var siffrorna 25-50% lägre än de svenska motsvarigheterna. De påpekar också att svenskarna har större tilltro till myndigheter och att vi förväntar oss att våra privatliv ska skyddas av lagar och regler. I USA är tilltro till myndigheter inte lika stor och de förväntar sig inte att deras privatliv ska skyddas.
Denna undersökning handlade om en kamera på ett väldigt offentligt ställe. Den är alltså ett steg i rätt riktning. Men bodströmsamhället är mycket mer utbredd än en kamera på ett ställe. Hur hade resultatet blivit om de till exempel samtidigt spelade in människors samtal medan de filmade? Eller något mer närmare Bodströms visioner om det högteknologiska övervakningssamhället? Som till exempel hemliga intrång i ens dator av polisen, buggade av omgivningar, hemliga kameror, övervakade telefoner och internetförbindelser i realtid, kontroll av posten, förbud av anonym telekommunikation osv osv. Allt på en och samma gång och med minskad och minimal (parlamentarisk)kontroll. En tillfällig kamera på ett ställe känns troligen inte så farligt, men hur känns det när omfattningen blir så stor som bodströmsamhället innebär? Bodström har nästan systematiskt undvikt att diskutera frågan på bland annat en empirisk grund. Förhoppningsvis kommer det komma fler undersökningar i ämnet, och speciellt såna som undersöker vilken effekt hans omfattande övervakningsförslag har på enskilda människor och på samhället i stort.
posted by floodis at 18:36
4 Comments:
Bra talat. Det har skrivits en hel del på bl.a SvD's ledarsida om Buggström-lagarna och vad det innebär. Så det lönar sig att skriva till tidningarna och framföra sina synpunkter, helst med en bra argumentation. De tar inte in allt, men en hel del.
När du framför en åsikt på en blogg så skicka den också till sådana som du tror skulle kunna ta intryck av den, journalister, riksdagsmän/kvinnor o.s.v.
Keep working.
Jag tycker att stoppa-storebror.se har sammanfattat de flesta argument ganska bra. Där punkt 3 kanske är den allra allvarligaste, i synnerhet samtidigt med ändamålsglidning. Framtidsaspekterna är också skrämmande, ingen kan veta hur det används i framtiden (samma sak med möjligheten att sätta in militär mot det egna landets befolkning).
//steelneck
dennis nilsson: Tack, ska tänka på det.
steelneck: Ja jo, Ström har bra argument. Argumenten mot bodströmsamhället är det ingen brist på. De finns. Problemet är att få ut dessa argument till allmänheten, som verkar ha ett ytterst svalt intresse för frågan. Eller alternativt verkar de inte ha några problem med de problem bodströmsamhället medför.
Personligen tror jag att folk har en gräns för hur mycket övervakning de accepterar. Just nu har frågorna varit av typen "ska grova brottslingar övervakas mer?". Hur många skulle svara nej på något sånt? Tror man måste förklara att det handlar om att övervaka alla väldigt in på det personliga livet och förklara ändamålsglidningen (och den minskade (parlamentariska)kontrollen).
floodis: Ja, de använder en omvänd Straw man argumentering som bygger på känslovädjande (Appeal to emotion - Relevance fallacies), tyvärr är det ytterst effektivt tillämpat på de oinsatta som inte tänkt efter.
De bygger argumentationen på en updiktad situation, "grova brottslingar" som egentligen är ett logiskt felslut, där man lätt framstår som "brotts-liberal" om lyssnaren inte har tid och ork att lyssna, tänka och sätta sig in i frågorna.
Jag har skrivit detta förr, men det tål nog att upprepas. Det spelar liksom ingen roll hurvida det är effektivt, det är ett felslut, inte helt olik den öst-propaganda som spreds när muren fortfarande var intakt. Jag kommer ihåg en sådan propaganda jag såg för länge sen (tidigt 80-tal tror jag), där man hävdade sitt vedervärdiga systems förträfflighet genom att visa bilder från tunnelbanan i NewYork i jämförelse med dito från ett välstädat Moskva...
Våra mänskliga fri och rättigheter var ju en gång vårt moraliska vapen gentemot öststaterna, men fortsätter vi på Bush-Bodströms inslagna väg så kommer vi inte ens att kunna använda det mot Kina och Nord Korea! Tänk att vår rättsuppfattning kunde erodera så fort.
Jag har lekt en liten tankelek. Låt säga att det fanns en övervakningskamera vid Rosenbad (mycket troligt), och att någon sätter dit en liten atrapp av en elektronisk grunka med antenn och lyckas få media att tro att någon okänd (terrorist gud-vet-vad) har buggat kameran och således kartlagt våra folkvalda... Det skulle sannolikt bli ett himla liv, åtminstone fram till dess att bluffen uppdagas. Men, i detta ligger ett annat mycket intressant argument, nämligen hur fel "jag-har-inget-att-dölja" argumentet leder. För om det skulle bli liv, typ. säpo plockar ned kameran osv.., då har helt plötsligt argumentet slagit bakut - vad har DE att dölja?
Således, att någon vill hålla något för sig själv, det är dennes ensak. Vi, samahället har inte ens rätt att fråga varför, det ingår i "offrets" integritet, på precis samma sätt som att vi inte vill ha en kamera i sovrummet där vi kanske inte alltid bara sover tillsammans med vår make/maka.
Skicka en kommentar
<< Home