Den hårda kritiken mot Bodström forsätter

Bodström har gått så långt i sin strävan efter Bodströmsamhället att till och med SSU nu hårt kritiserar honom. I artikeln Bodström spolar ner vår integritet i toaletten skriver SSU:s förbundsordförande Anna Sjödin att "Thomas Bodström kommer att bli ihågkommen som den justitieminister som spolade ner svenskarnas integritet i toalettstolen."

Tyvärr tror Sjödin godtroget att Bodströmsamhället "bara" handlar om ett samhälle där opropotionella verktyg används mot hot från organiserad brottslighet och terrorism.

Hoten mot vårt samhälle från organiserad brottslighet och terrorism är verkliga. Resurser måste omfördelas för att svara upp mot dessa hot. Vikten av information för att kunna förebygga och ingripa i tid ska heller inte underskattas men det får aldrig gå ut över enskilda personers integritet.

Snarare är det så att Bodström, precis som många andra politiker och intresseorganisationer nuförtiden, finner det lämpligt att frekvent använda terrorism som ursäkt för driva igenom vad som helst, i jakt på mera kontroll över människor och över samhället. Bodström har till och med en alldeles speciell retorik för att skrämma upp människor, med bland annat andvändning av termer som "terrorism" och "droger", och därmed lättare driva igenom lagar som ger honom och staten mer kontroll över människor.

Men det är inte bara SSU som kritiserar Bodström. Stefan Wahlberg skriver i kolumnen Bodströms lagar tar ut varandra i gårdagens Metro (sidan 6) hur Bodström å ena sidan vill bura in fler brottslingar genom övervakning och å andra sidan vill, genom ett nytt lagförslag, låt fångar köpa sig fria genom att medverka i brottsutredningar.

Också på Svenska Dagbladets brännpunkt kan vi idag hitta kritik mot Bodström. I debattinlägget Upp till bevis, Bodström tar de båda skribenterna, Janne Flyghed och Jan Garefelt, upp frågan ur främst en synvinkel som inte tagits upp förut: åtgärdernas ineffektivitet. Skribenterna ber Bodström att lägga fram faktaunderlag för att övervakning av flera miljoner människor faktiskt kommer vara propotionellt effektiv. Bodström kommer dock inte klara av att lägga fram något faktaunderlag. Helt enkelt för att det inte finns något. Vilket Bodström redan visat genom att inte ha pekat på något sånt någon gång tidigare. I EU:s datalagringsdirektiv står det till och med att något sånt inte har behövts. Bisarrt är ordet.

Det enda Bodström egentligen har gjort är att han har pekat på enskilda fall där brotten lösts med dagens lagstiftning genom att polisen fått tillgång till trafikdata som leverantörer sparar som fakturaunderlag. Enskilda fall kan dock omöjligen räknas som faktaunderlag och de båda skribenterna är noga med att påpeka detta för Bodström.

Beläggen vi efterlyser ska inte utgöras av de enstaka fall Bodström brukar nämna i detta sammanhang.
Ingen betvivlar att övervakning kan vara effektivt i enstaka fall.

Jag gjorde en lista på vilket stöd Bodström inte har, trots att han vill få det att verka som om det finns ett brett stöd. De båda skribenterna känner till flera som ger Bodström tummen ner: "Vi är inte ensamma om vår kritik. JO sågar förslaget om buggning /.../ Även advokatsamfundet samt tidningsutgivarna och Journalistförbundet är kritiska. Datainspektionen gör tummen ned /.../ Även mobiloperatörernas europeiska branschorganisation (GSME) är starkt kritisk mot datalagring /.../ Liknande tvivel har framförts av ledamöter ur regeringens it-politiska strategigrupp och den svenska branschorganisationen it-företagen."

Bodström har alltså ingen fakta, men ändlöst med retorik. Och vad var det för stöd Bodström talade om nu igen? Tydligen kör SvD med en artikelserie i ämnet. Ska bli intressant att se vad de övriga artiklarna kommer handla om.