12 mars 2007

Om sambandet mellan öppen källkod och piratkopiering

En fråga som nästan aldrig diskuterats är sambanden mellan öppen källkod och piratkopiering. Snarare finns det en allmän ovilja bland vissa öppen källkodsförespråkare att på något sätt förknippas med piratkopiering. Det mest publika exempelt på ett sånt fall var när Gnuheter skulle återlanseras som Planet Gnuheter. Patrik Wallström som driver sidan samlade in bloggflöden från diverse bloggare och organisationers webbsidor från både öppen källkods- och piratkopieringssfären*. En av dessa var Linuxportalen som är såsom namnet antyder en portal för Linux. När dessa upptäckte att deras flöde skulle presenteras på samma sida som Piratbyråns- och Copyriotsflöden så bad de om att bli bortplockade från Planet Gnuheter. Motiveringen:
Piratbyrån och Copyriot har som syfte att främja piratkopiering, något som vi dels inte vill bli förknippade med, och dels knappast främjar öppen- och fri programvara (som är vårt syfte)
Jag tycker personligen att det är en mycket tråkig attityd. Det är två rörelser som inte bara driver åt samma håll men som även är sammanflätade. Både sambandet och det ömsesidiga gynnandet mellan de två rörelsena demonstreras inte minst av KTH-forskaren Håkan Selg. Selg är forskaren som höll i det EU-finansierade forskningsprojektet Music Lessons, vars syfte bland annat var att undersöka och jämföra problem och möjligheter med P2P-tekniken. Detta projekt är nu avklarat. Men Håkan Selg påbörjade redan i början av förra året ett nytt projekt som går under namnet Ny användarmedverkan – nya affärsmodeller (Nam-Nam). Det är ett projekt som utreder om öppen källkod är ett hot mot de traditionella programföretagen. (resultatet tyder på att det är så).

Håkan Selg brukar förvisso beskrivas som en forskare som undersökt spridning och användning av ny teknik ända sedan åttiotalet. Så, är det en tillfällighet att han gick från fildelning till öppen källkod? Nej, faktiskt inte.
Efter att ha tittat närmare på användarmönstren vid fildelning kom han in på öppen källkod-rörelsen som rör sig i samma miljöer på nätet.
Och visst är det så. Min personliga erfarenhet säger i alla fall att de mest ideologiska/filosofiska och/eller tekniskt insatta piraterna även är insatta i öppen källkodsfilosofin.

På ytan kanske det än idag går att undvika sammankopplingar mellan öppen källkod och piratkopiering. Men när dessa två rörelser i grunden är så sammanflätade så blir det i längden varken hållbart eller gynnsamt att ha en "vi-har-inget-med-varandra-att-göra"-attityd. Det ena utesluter helt enkelt inte det andra. Tvärtom, det finns nog mer gemensamt mellan öppen källkod och piratkopering än vad som kan tänkas vid en första tanke. Djupare analyser i ämnet vore intressant att se.

*Redan här känns det svårt att säga "öppen källkods- och piratkopieringssfären" eftersom att det är svårt att göra skarpa gränsdragningar på i alla fall bloggarnas ämnesområden.

Links to this post:

Skapa en länk

13 Comments:

Anonymous Anonym said...

Näe, stopp o belägg. Du kan väl inte på fullt allvar mena att fri mjukvara på något sätt skulle vara sammankopplat med de som vill legalisera spridande av verk utan upphovsmannens tillåtelse.

De som förespråkar användande och skrivande/publicerande av fria datorprogram vill inte att icke-fria program skall användas överhuvudtaget, att användandet av icke-fria program i många fall tom. är skadligt för samhället och utvecklingen. Medan piraterna tvärt om vill att det skall bli mer tillåtet att kopiera och använda det icke-fria utan upphovsmannens tillåtelse, alltså något som står i bjärt kontrast. Jag skulle vilja påstå att det finns en minst sagt djup klyfta dem emellan.

Jag tycker att du rör ihop begreppen, att du försöker konstruera krystade samband som inte gynnar någon, utom möjligtvis upphovsrättsfundamentalister inom både uderhållning och datorkod.

Att jämföra de två är närmast ett typexempel på det där om äpplen o päron.

//steelneck

12 mars, 2007 11:06  
Anonymous 1023 said...

Steelneck och många andra missförstår nog piratrörelsen för att de antar att pirater driver sina frågor av intresse för dagens upphovrättsskyddade material. Så är det inte utan pirater ser nog ganska måttligt värde i det material som upphovsrättsindustrin producerar vilket är anledningen till att man är mindre mån om att bevara ett gammalt system till priset av andra saker som fri och privat kommunikation.

12 mars, 2007 12:36  
Anonymous Anonym said...

Piratkopiering förekommer varje dag inom Fri programvara. D-Link, Fortigate, Asus, AOpen, med flera "piratkopierar" mest hela tiden fri mjukvara genom att vägra följa licensen om att källkoden måste släppas fri för att få vidaredistribuera den modifierade produkten. Piratkopieringen _begränsar_ med andra ord friheten.
(Se http://www.gpl-violations.org för några upptäckta fall där "tillrättavisanden" blivit tvunget att göras via domstol.)

"Pirater" tror ofta att all piratkopiering ökar friheten, men så är alltså inte fallet.
Att fritt få använda och sprida mjukvara är inte tillräckligt!
Med fri mjukvara får du en massa fler friheter. Friheter som piratkopiering av properiär programvara aldrig kan erbjuda.
En mycket viktig frihet för mig är att kunna modifiera och kanske till och med vidarutveckla programmen jag använder. Piratkopiering är "ett fulhack" och inte en lösning för att uppnå frihet.

Piratkopiering betyder alltså två helt skilda saker när man pratar om properiär och fri programvara. Marginellt ökad vs minskad/stulen frihet.

(Det är också här "Öppen Källkod" skiljer sig från "Fri mjukvara". I öppen källkods-världen är det oftast inget krav att källkoden görs tillgänglig. Att dra Öppen Källkod och Fri programvara över samma kant just i denna diskussionen är alltså helt fel!)

Du skriver att "pirater" oftast är väl insatta i dessa frågor, men uppfattning är precis tvärt om.... "Piraterna" har inte tänkt längre än vad näsan räcker (i en del avseenden - framförallt de som fri mjukvaru-folk tänkt länge och väl över).


//fatal

12 mars, 2007 14:05  
Blogger Habrok said...

fatal och steelneck borde läsa på om GNU-rörelsens ideologi (och historia) innan de uttalar sig. Varför inte börja med RMS essä Why Software Should Not Have Owners till exempel?

Skulle tro att en viktig orsak till likheterna mellan piraterna och GNUerna är att båda rörelserna hämtat såväl personer som värderingar och kultur från hacker-rörelsen.
Naturligtvis finns det även andra strömningar inom respektive rörelse; free-loaders inom piratrörelsen och taktiker (Linus & Co) inom GNU-rörelsen. Ideologiskt sett är det dock fortfarande hackarna som dominerar, då dessa andra strömningarna oftast inte är så intresserade av ideologi.
(För den som vill ha mer info om hacker-rörelsen rekommenderas Linus Walleijs utmärkta Copyright finns inte.)

Jag tror inte att det är en slump att åsikterna ifråga om censur, övervakning, Wikipedia, mm är så lika (och åtminstone i dessa tre fall så klart skiljer sig från majoritetens uppfattning), utan detta beror naturligtvis på en gemensam värdegrund och ideologi.

13 mars, 2007 00:15  
Anonymous Johan said...

Det är ju inte svårare än att båda grupperna vill se ett system där program inte är stängda och ägda. Sen skiljer ju sig uppfattningarna om huruvida man ska strunta i nuvarande system och lagstiftning, eller skriva egen ny, fri mjukvara (eller både och). Men inlägget har ju rätt i att likheterna i grundläggande ideologi är stora.

13 mars, 2007 17:21  
Anonymous Anonym said...

habrok... innan vi börjar med de personliga påhoppen kanske du själv bör kolla upp om Richard Stallman gjort några uttalanden *specifikt* om "piratkopiering" (eller "olovligt spridande" som han föredrar), istället för att försöka tolka honom (vilket du uppenbarligen inte klarar):
"When talking about free software, it is best to avoid using terms like ``give away'' or ``for free'', because those terms imply that the issue is about price, not freedom. Some common terms such as ``piracy'' embody opinions we hope you won't endorse. See Confusing Words and Phrases that are Worth Avoiding for a discussion of these terms. We also have a list of translations of "free software" into various languages."
Källa: http://www.fsf.org/licensing/essays/free-sw.html

Jag håller helt med om att mjukvara inte skall ägas... Detta betyder inte alls att jag är för "piratkopiering" och emot upphovsrätten. Upphovsrätten är hela grunden för Copyleft och möjligheten att tvinga fram icke-ägande och rätten att få tillgång till källkoden för modifiering av mjukvaran. Med andra ord -- Tänk längre! Se den större bilden!

//fatal

13 mars, 2007 18:02  
Anonymous Anonym said...

Är det inte så simpelt att de som är för öppen/fri programvara även är öppen för fri/delad kultur?

Jag är det iaf.



/Perty

13 mars, 2007 21:20  
Blogger Habrok said...

fatal: innan vi börjar med de personliga påhoppen

Med "innan vi börjar" antar jag att du menar "efter att vi börjat"?

fatal: kanske du själv bör kolla upp om Richard Stallman gjort några uttalanden *specifikt* om "piratkopiering"

As you wish. Ta en titt i Free As In Freedom, chapter 5. Sök på copyright så får du RMS åsikt i ämnet. Skulle lika gärna kunnat vara Falkvinge som uttalar sig där (själv är jag mer extrem förstås, men jag är inte särskilt representativ för piratrörelsen heller).

fatal: Some common terms such as ``piracy'' embody opinions we hope you won't endorse.

Jag tror faktiskt du har missuppfattat det citatet. Den åsikt som "vi" hoppas att ni inte delar är alltså att kopiering av upphovsrättsskyddat material på något vis är fel (och alldeles särskilt att det skulle vara liktydigt med mord, kidnappning och rån på världshaven). Det hela uttrycks tydligare på sidan med missledande ord och fraser. Istället för "piracy" ska man säga "sharing information with your neighbor"; Det låter ju verkligen som ett fördömande av piratkopiering (not).

Naturligtvis är du fri att försvara åsikten "piratkopiering är fel" om du vill, men utge dig inte för att tala i GNU-rörelsens namn när du så uppenbart är i minoritet.

fatal: Upphovsrätten är hela grunden för Copyleft och möjligheten att tvinga fram icke-ägande och rätten att få tillgång till källkoden för modifiering av mjukvaran.

Kan du verkligen inte komma på något annat sätt att få utvecklarna att distribuera källkoden tillsammans med sina program? Om vi tog bort upphovsrätten imorgon skulle den fria programvaran försvinna till på fredag då?
Tänk dig till exempel att man underkänner friskrivningsklausulerna i licenserna för program utan källkod (en fullt rimlig åtgärd, inga andra säljare får gå runt konsumentköplagen); Skulle inte många programvaruföretag vilja skydda sig genom att skicka med koden (då blir det ju kundens ansvar att undersöka fel i programmet, så här har friskrivningsklausulerna en poäng)?
Eller tänk dig att alla myndigheter, verk och andra offentliga verksamheter kräver tillgång till källkoden? Jag vet inte hur stor andel av programvaruköpen som går till det offentliga, men någonstans 25-50%. Inte många företag tackar på förhand nej till 25% av marknaden, och de som gör det lyckas oftast inte så bra.
Du kan säkert komma på fler och bättre förslag om du bara tänker efter lite.

I längden är de legala åtgärderna förstås ointressanta. Det enda som verkligen fungerar är att få folk (användarna) att bry sig om sin frihet. Det är därför jag tycker att piratpartiets opinionsarbete är lika viktigt som FSFs programutveckling, när det gäller att sprida fri programvara.

14 mars, 2007 00:27  
Blogger floodis said...

Oj, vad kul och intressant med en diskussion till råga på allt. Mer än jag vågade hoppas på.

Om ni undrar varför jag inte deltar så är det för att jag befinner mig i en tenta- och projektinlämningsperiod. Så jag bara prioriterar =).

Återkommer förhoppningsvis till helgen. Jag läser dock allt som skrivs, så forsätt gärna. Det är intressant =)

14 mars, 2007 00:43  
Anonymous Anonym said...

"pirater" vill kraftigt beskära upphovsrätten för alla sorts verk, många av dem tom. avskaffa den, inom fri mjukvara är det mycket få med den åsikten, utom på en central punkt - datorprogrammens alldelens unika särställning jämfört med alla andra verk.

Låt mig försöka förklara.

Jag börjar från grunden, hur datorprogram hamnade under upphovsrätten.

Vad som ledde fram till det var CONTU rapporten från 70-talet. Att datorprogram skulle införlivas i upphovsrätten såsom det är idag, var ingen självklarhet. Här måste jag dock först göra en distinktion som är mycket viktig och oerhört grundläggande; den mellan publicerandet och tillgängöiggörande av det skrivna verket kontra exekverandet/tolkandet av det, dvs. användningen.

Att den skrivna koden skulle falla under upphovsrätt var tämligen självklart redan då, och detta har man inga som helst problem med inom fri mjukvara. Koden är ju onekligen ett skrivet verk, detta på samma sätt som att en avhandling om matematik är ett skrivet verk, men i avhandlingens fall utan att upphovsmannen till avhandlingen ges exklusiv beslutanderätt över hur matematiken som hans verk avhandlar används.

I CONTU rapporten är speciellt "Dissent of Commissioner Hersey" klart läsvärt. Några citat nedan, kom dock ihåg, vad beträffar vokabuläret, att detta skrevs på 70-talet när gemene man bara såg datorer som en underlig korsning mellan en räknemaskin, skrivmaskin och bildmonitor (vilket var tämligen korrekt):

The heart of the argument lies in what flows from the distinction, raised above, between the written and mechanical forms of computer programs: admitting these devices to copyright would mark the first time copyright had ever covered a means of communication, not with the human mind and senses, but with machines.

He gave the example in which a protracted program may be taken from "machine language, or FORTRAN, or whatever level (.klipp.) to a higher level and back to a lower level," and stressed that all that survives from one version to the other is "the essential underlying idea, not the mode, not the form of expression."

Detta ovan är något att ta fasta på. Upphovsrätten omfattar "mode" och "expression" och absolut inte den underliggande idén eftersom det skulle öppna för upphovsrätt till oskrivna böcker. Men det enda som överlever om man portar ett program från ett lågnivåspråk till ett högnivådito och sedan tillbaks igen, är just den underliggande idén, som upphovsrätten uttryckligen inte är tänkt att omfatta... Detta gäller då när man koncentrerar sig på vad programmet "gör", eller vad datoranvändaren gör och vill åstadkomma för beräkningar (it is a computer, it computes).

Mycket av datorprogram och Internet-politiken handlar om kontrollen över de digitala produktionsmedlen, men idag har vi alltså en upphovsrätt som blandar sig i kontrollen över de digitala produktionsmedlen, detta är allvaligt! Distinktionen som gjordes på 70-talet handlade alltså inte om binärt kontra källkod. Det handlade om hurvida upphovsrätten skulle omfatta själva körandet av programmet, användandet, exekverandet, vilka skrivna beräkningsmodeller av data man kan låta sin universella turingmaskin utföra. Jämför med att en musiker skulle ha beslutanderätten över hurvida du får lyssna till musiken på plattan du redan har köpt, eller vilken skivspelare du tillåts spela vinylskivan, CDn eller varför inte multimediafilen i. Ja, så absurt blir det, eller rättare, så absurt är det redan idag omformulerat i musik-termer. Än värre i bok-termer, typ. du får inte fritt läsa och tolka boken i din bokhylla, eller, shock horror, läsa den på tåget.. (DRM-klockorna ringer i högan sky..)
Man kan göra två saker med ett datorprogram efter det att det skrivits, man kan publicera det och använda det. Upphovsrätten omfattar båda delarna idag, mycket pga. CONTU rapporten. Detta är datorprogrammens särställning. Lek nu med tanken att upphovsrätten bara omfattade publicerandet och tillgängliggörandet i likhet med musik, böcker osv., inte användandet.

Detta är _ett_ av de problem som författaren till GPL ville lösa. I detta fall friheten att använda det man redan har, information i ens ägo. Ja, det är "information i ens ägo" även om man inte har upphovsrätten till den, detta på precis samma sätt som att böckerna i min bokhylla är min egendom trots att jag inte skrivit dem - häri ligger den oerhörda vikten av att skilja på materiellt och immateriellt, äganderätt och immaterialrätt. De som har problem med detta bör förklara för sig själv vad något immateriellt är, jag lovar att de kommer fram till att det är något som man varken kan se eller ta på.

En annan sak var att hitta en lösning där den universella turingmaskinen, som kan beräkna allt beräkningsbart och implementera alla turingmaskiner, kunde få fortsätta att vara det, och inte låsas ut från att utföra vissa beräkningar. (om det nu snurrar i huvudet, att en universell turingmaskin i sig är en turingmaskin, så betänk att alla datorer kan implementeras som ett program i en annan dator)

Många av alla dessa mer eller mindre hemska EULAs bygger på att innehvaren av rätten att hindra andra andra från att ta del av ett verk tillåts bestämma även över användandet. T ex. hela DRM-träsket bygger ju på att rättsinnehavaren har beslutanderätt över användandet. Utan denna beslutanderätt så skulle kjejsaren stå där utan kläder och datorprogram jämställas med andra verk där upphovsmannen "bara" har rätten att bestämma hurvida och på vilket sätt verket får spridas och göras tillgängligt, men har ingenting att säga till om användandet hos den som redan tagit del av det och då är i dennes ägo. Detta precis som med böckerna i din bokhylla, det är din egendom, du får göra vad du vill med dem, det enda upphovsmannen har något att säga till om är det som upphovsrätten reglerar, dvs. sådant som har att göra med spridning, dock inte om just ditt exemplar, du får ju sälja din bok begagnad. Eller som Hersey så väl formulerade det för 30 år sen: "admitting these devices to copyright would mark the first time copyright had ever covered a means of communication, not with the human mind and senses, but with machines.".

GPL utformades inte för att gå runt upphovsrätten, utan för att dels komma runt "buggen" gällande användandet och för att säkerställa att ens näste alltid har samma friheter som man hade själv. Sedan har det givetvis tillkommit fler tokigheter på senare tid, i stort sett alla "anpassningar" till en digital värld bygger på ett logiskt felslut. Det immateriella är precis lika immateriellt och förändras inte ett dugg ur ett immaterialrättsperspektiv för att världen kommunicerar mer och mer digitalt, förändringarna har då rent logiskt varit en anpassning till något som inte förändrats... Internet har i grunden bara inneburit en dramatisk sänkning av bariären till informationsspridning, alltså precis det tryckpressen en gång innebar på sin tid.

Inom fri mjukvara har man ingen önskan om att alla verk skall få spridas hur som helst utan upphovsmannens medgivande, vad man vänder sig emot är när upphovsrätten används för att förhindra kunskapsspridning och användande. Inom Open Source ser det dock lite annorlunda ut, där har det fria spridandet fått en överordnad betydelse över att din näste skall tillförsäkras samma frihet som du själv.

PS. De eventuella läsare som vet vem jag är och var med på FFIIs mailinglistor när patentfrågan var som hetast vet också att jag är en av dem som har haft privata diskussioner med både Stallman och Moglen... Så jag behöver nog knappast "läsa på", i synnerhet inte om någon "GNU-rörelse" (vad nu det skulle vara för nån sorts epitet, i mina öron låter det tom som ett negativt tillmäle).

//steelneck

14 mars, 2007 03:18  
Blogger Habrok said...

Ska försöka svara steelneck. Eftersom jag inte orkar svara på alltihopa (det tog tid nog att skriva detta ändå) så koncentrerar jag mig på tre punkter.

1. Datorprogrammens särställning och underliggande idéer

Jag är tveksam. Åtminstone till att transformationen lågnivåspråk -> högnivåspråk -> lågnivåspråk skulle vara relevant.

Om jag lyssnar på ett musikstycke och skriver ner noterna efter gehör (för extra krydda kan jag låta en dator sköta hela processen, men det är överkurs). Sedan spelar jag upp stycket, spelar in och ger ut det. Endast den underliggande idéen är kvar av ursprungsverket, men jag bryter ändå mot upphovsrätten.
Med böcker är det lite svårare, för vad är egentligen högnivåspråket här? Men tänk att jag gör en fri översättning av ett verk och ger ut denna. Även här är bara idéen kvar, men bryter mot upphovsrätten gör det allt.
Eller ta och skriv om en bok till film. Ofta är skillnaderna mot boken jättestora (för ett aktuellt exempel läs och titta på The Last King of Scotland), men ändå begränsas användandet av idén av upphovsrätten.

Från Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2 §:
Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som
föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över
verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra
det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat
skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur-
eller konstart eller i annan teknik.


De underliggande idéerna är klart och tydligt skyddade. Och denna paragraf har hängt med sedan 1960, så kom inte och säg att det är ett nytt påfund som bara kom med för att motivera skyddandet av datorprogram.

Ok, det kanske är så att du vill ändra detta så att det bara är uttrycken som skyddas? Då är du varmt välkommen till piratpartiet :-)

2. Vad anser GNU?

steelneck: De eventuella läsare som vet vem jag är och var med på FFIIs mailinglistor när patentfrågan var som hetast vet också att jag är en av dem som har haft privata diskussioner med både Stallman och Moglen... Så jag behöver nog knappast "läsa på" [...]

Med förlov sagt, detta är trams. Att du haft privata diskussioner med Stallman och Moglen gör dig inte till expert på hackerkultur. Och även om det gjorde det, ja om du så var ESR själv under pseudonym, så är det inte intressant. "Show me the code", skulle hackare säga; "Ge mig argumenten", betyder det i detta sammanhang. Kan du länka till vad de sa i dessa diskussioner (o, jag glömde, det var ju privata diskussioner, hur otroligt bekvämt för dig)?

Du behöver läsa på, om Moglen (läs till exempel Anarchism Triumphant, eller The dotCommunist Manifesto), om Stallman (förutom tidigare nämnda referenser, läs till exempel Copyright and Globalization in the Age of Computer Networks eller Reevaluating Copyright) och om GNU-rörelsen (det bästa är nog att läsa tidigare nämnda Copyright finns inte, och då särskilt kapitlet Nätattityd, teknokrati och demokrati).
Att ledande personer inom GNU-rörelsen är för en kraftigt begränsad upphovsrätt är som synes väl dokumenterat.

Nå, kanske är det som du hävdar, att RMS' och Moglens åsikter är i minoritet ("pirater" vill kraftigt beskära upphovsrätten för alla sorts verk, många av dem tom. avskaffa den, inom fri mjukvara är det mycket få med den åsikten). Fast jag tvivlar starkt på att du har någon statistik att backa upp det påståendet med.
Och det torde vara omöjligt att påstå att till exempel piratpartiets (som representant för piratrörelsen) åsikter står i motsats till GNU-rörelsens när så framträdande företrädare delar dem, eller till och med vill gå längre.

Som jag svarade fatal: Naturligtvis är du fri att försvara åsikten "piratkopiering är fel" om du vill, men utge dig inte för att tala i GNU-rörelsens namn när du så uppenbart är i minoritet.

3. The GNU movement

steelneck: i synnerhet inte om någon "GNU-rörelse" (vad nu det skulle vara för nån sorts epitet, i mina öron låter det tom som ett negativt tillmäle)

"The Free software movement" är ett väldigt otympligt uttryck redan på engelska, och än värre blir det på svenska: "Fri programvarurörelsen". (Notera dessutom syftningsfelet som uppstår på grund av svenskans hopskrivningsregler. Det är ju inte rörelsens frihet som avses, utan programvarans. Jämför med den heltokiga sjukdom som kallas för galna kosjukan.) "The GNU movement" är ju heller inget okänt begrepp, även om det är betydligt mindre använt än "the Free software movement".
Om du sedan tycker att det är ett negativt tillmäle... tja, det var inte jag som valde namnet GNU för operativsystemet (och licensen). Själv tycker jag gnuer är ascoola (fast otroligt fula). Och oavsett vad man tycker om gnuer; Inte sysslar de med mord, kidnappning och rån i alla fall.

14 mars, 2007 19:17  
Anonymous Anonym said...

Du missförstod mig en hel del nu.

Du koncentrerade dig på tre punkter, som egentligen är fyra, men det var mitt fel eftersom det var jag som inte höll isär dem tillräckligt tydligt. Punkt ett är två saker. Datorprogrammens särställning och hurvida upphovsrätten är applicerbar för idéer.

Jag börjar med de underliggande idéerna, och jag börjar vid de internationella avtalen som den svenska upphovsrätten är fullt kompatibel med.

Tittar vi på TRIPs avtalet som hör till World Trade Organisation så är det mycket glasklart uttryckt i dess andra paragraf. "Copyright protection shall extend to expressions and not to ideas, procedures, methods of operation or mathematical concepts as such." Det kan nog inte uttryckas så mycket tydligare.. Man kan också kika på WIPO Copyright treaty (World Intellectual Property Organisations sorterar under FN), som har exakt samma lydelse i sin andra paragraf.

Båda dessa avtal ovan har också referenser till den äldre Bernkonventionen som i sin första paragraf använder ett språk och anfallsvinkel som mer liknar den svenska upphovsrättlagen (1960:729). Bernkonventionen talar om "works", "productions" och dess "mode or form of its expression", vilket följs av en lång uppräkning med exempel på de former ett verk kan ta i produktion, vilket då exkluderar idéer. I sin andra paragraf sägs också "be a matter for legislation in the countries [.klipp.] to prescribe that works [.klipp.] shall not be protected unless they have been fixed in some material form." vilket då ytterligare utesluter idéer. Det är denna linje den svenska lagen följer enär den uteslutande talar om "verk".

Vad är då ett "verk" i juridisk mening? Jo, det är något som inte hade kunnat _framställas_ likadant av två personer oberoende av varandra, inget annat. I första paragrafen räknas i likhet med Berne upp exempel på verk i olika former de kan ta sig uttryck i, i sjunde punkten tom. bokstavligen genom formuleringen "verk som har kommit till uttryck på något annat sätt". Observera: "har kommit till uttryck". Något som bara är en idé har givetvis ej kommit till uttryck.

Anledningen till att all upphovsrätt både nationellt och internationellt är så noga på denna punkt, med WIPO och TRIPS som tydligaste exemplen är för att skydda själva syftet med upphovsrätt. Ingen vill ju t ex. se upphovsrätt för böcker som ännu ej har skrivits. Eller en ensamrätt till bästsäljaren någon bara drömmer om att kanske skriva någon gång. Således, upphovsrätten är överhuvudtaget inte applicerbar för idéer. Som ett exempel, få du en fotografisk bildidé så är du fri att försöka förvekliga denna, du är helt fri att gå ut med kameran och försöka, alldelens oavsett om någon annan redan försökt och kanske lyckats i denne fotografs uppfattning. Ingen kan hindra dig genom upphovsrätt eftersom den inte omfattar idéer.

Något som brukar underlätta "tänket" är följande. Vid en tvist i en domstol så måste rätten kunna svara på följande frågor (gäller både nationellt och internationellt):

1. Vad består verket ifråga utav?

Upphovsrätten gäller som sagt inte för idéer, annars skulle vi öppna för upphovsrätt på oskrivna böcker. Verket måste ha tagit sig uttryck på något bevisbart sätt.

2. Är det verkligen ett verk?

Uppnår det verkshöjd. Att någon skriver en kort alldaglig mening på tre-fyra ord gör ju inte att denne kan stämma andra som som skrivit samma mening. Med verkshöjd menas normalt att ett verk inte skulle ha kunnat framställas snarlikt av två personer oberoende av varandra, inget annat. En domstol ska inte bedöma om en viss stil eller trend skall vara åtnjuta upphovsrätt, det skulle ju vara bedrövligt om domstolar avgjorde vad som är konst och inte.

3. Har då ett intrång begåtts i upphovsmannens ensamrätter?

Den uppenbara kärnfrågan.

4. Om ett visst intrång föreligger, har då en tillräckligt betydande del av verket framförts, gjorts tillgängligt osv..? (obs, inte ett ord om kopiering, mer om det nedan)

Rätten behöver dessutom göra en bedömning om uppsåt och hurvida upphovsmannen lidit skada, annars är ju hela frågan en storm i ett vattenglas. Det är ju rättvisa som skall skipas, inte någon sorts hämnd.

Sedan har många också fått det där om kopiering om bakfoten. Upphovsrätten förbjuder inte explicit all kopiering, andra paragrafen (som du också citerade) säger bla. "att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten" Observera att det finns ett "och" i den meningen, det står inte "eller". Väldigt mycket kopiering är fullt tillåtet, det är tillgängliggörandet som är den springande punkten _tillsammans_ med kopierandet. Enbart att göra tillgängligt sitt exemplar är inte heller generellt förbjudet (det där om "och"), du får ju både sälja boken du köpt begagnad eller sälja din dator utan att permanent radera hårddisken på information. Det är när man gör båda delarna, säljer kopia/orginal och själv behåller orginal/kopia som man nästan tveklöst i nästan alla fall begår intrång på upphovsmannens ensamrätt. Nåja, nog om detta.

Så över till datorprogrammens unika särställning där du missförstod mig, vilket alltså delvis kanske kan skyllas på mig.

Datorprogrammens särställning består _inte_ i det faktum att upphovsrätten inte omfattar idéer. Särställningen består av att i programmens fall så utsträcks upphovsrätten till _användande_, det är detta som introducerades av framförallt CONTU rapporten på 70-talet, och det är detta som öppnade grindarna till det sluttande plan befinner oss på idag. För inga andra verk så har upphovsmannen något att säga till om hur ägaren av ett exemplar använder sin egendom. Det enskilda exemplaret som någon köpt är onekligen dennes egendom. Således börjar upphovsrätten trampa in på äganderättens rent fysiska område vad beträffar datorprogram. Stora delar i de flesta EULAs som har som syfte att ta ifrån användaren rättigheter bygger på precis denna särställning i upphovsrätten. Vissa företags hela affärsmodell bygger på det ibland.

Sedan skrev jag det där om portningen mellan låg till högnivå och tillbaks igen, det var lite onödigt av mig eftersom det egentligen inte hör till denna diskussion. Men i alla fall.. Tänk dig ett mycket enkelt kommandoradsprogram som bara utför en enda uppgift, inget grafiskt lull-lull som komplicerar det hela. Om en programmerare skriver ett sådant och en annan också skriver ett som utför samma uppgift och ger samma resultat, alltså ingen kopiering, de har skrivit varsitt program den ena använde python och den andre C++. I detta fall föreligger inget som helst intrång, två helt olika program som dock utför exakt samma uppgift. Båda upphovsmännen har upphovsrätt för just sitt uttryck av idén, detta på samma sätt som du har upphovsrätt för ditt foto av kaknästornet likväl som säkerligen många andra har upphovsrätt för sina högst snarlika bilder med samma motiv.
Tillbaks nu till Herseys exempel, det enda som överlever operationen i det exemplet är den underliggande idén, vilket inte omfattas av upphovsrätten - jag hoppas att jag gjort det tydligt nog.

Så till din andra punkt.

Ja det var lite korkat av mig att hänvisa till något andra inte kan veta så mycket om. Jag har oftast valt att vara lite doldis och sas. små-anonym. Så den kängan du levererar tar jag på mig. Jag kan dock istället framföra ett logiskt argument. Huvudpoängen med fri mjukvara är just friheten, i GNU-fallet dessutom engagemanget för fortsatt frihet, att din näste alltid skall tillförsäkras samma frihet som du själv. Låt nu säga att upphovsrätten inte fanns, vilket lagrum skulle du hävda för att kunna ställa de krav på fortsatt frihet som GPL ställer?

Stallman säger att datorprogram inte skall ha ägare, han säger _inte_ att datorprogram inte skall ha upphovsmän (authors) med en viss beslutanderätt och denna beslutanderätt har onekligen upphovsrättslig bäring på det skrvna verket. GPL har dock kommit till som en konsekvens av en skruvad upphovsrätt, inte tu tal om den saken. Hur mycket behöver då förändras för att GPL skall bli överflödigt? Åter då till frågan jag ställde tidigare: Vilket lagrum skulle du hävda för att som "author" kunna ställa de krav på fortsatt frihet som GPL ställer? (tänk nu på alla 4 friheterna) Näe, jag har inget färdigt svar på den punkten, mer än att "author"n måste ha en beslutanderätt för att kunna ha rätten att besluta - logiskt eller hur.

Bra förresten att du nämnde "Reevaluating Copyright", jag lovar, han har inte valt ordet "Reevaluating" på måfå och det ordet läses defenitivt inte ut som "skrota" - skrota upphovsrätten. Underrubrikem säger mer "The Public Must Prevail". Hans slutmening är också mycket viktig och propagerar inte alls för upphovsrättens avskaffande "Only by reminding the public and the legislature of the purpose of copyright and the opportunity for the open flow of information can we ensure that the public prevails." Vad hela texten handlar om är att vi inte får låta upphovsrätten gå ut över sitt syfte. Vilket jag gav _ett_ exempel på med att den uttryckligen inte omfattar idéer eftersom det är direkt kontraproduktiv, vilket lagstiftarna alltid har insett just i idé-fallet. Dock inte i mååånga andra fall.

Du har dock helt rätt i att de flesta inom fri mjukvara vill förändra upphovsrätten rätt kraftigt. Det är dock få som propagerar för dess avskaffande eftersom skapare av olika slag behöver en beslutanderätt för att överhuvudtaget kunna besluta om verkets långsiktiga frihet. Upphovsrätten ger denna beslutanderätt idag, den går dock alldelens för långt, och som sagt i de värsta fallen tom trampar in på äganderättens område vad beträffar fysiska ting.

Så din tredje punkt.

Vad jag menar är att det inte direkt finns någon sammanhållen "rörelse" vad beträffar GNU. De tre bokstäverna står bara för det fria operativsystem som Stallman lade grunden för, Gnu Not Unix. Att folk använder och gillar det och ställer upp på GPL-licensen innebär inte alla de miljontals människorna skulle ha någon sorts gemensam värdegrund. De flesta av dem använder ju tom. icke-fria datorprogram. De flesta av dem har aldrig reflekterat djupare över de frågor vi diskuter här.

//steelneck

16 mars, 2007 19:37  
Anonymous Anonym said...

Ett litet PS. till det jag skrev tidigare som bättre har att göra med floodis bloggning.

Vid valet när jag gick till vallokalen och såg alla valsedlar prydligt uppradade skulle det aldrig någonsin ha fallit mig att ens snudda vid piratpartiets. Varför? Därför att det fanns folk runt om kring som då hade kunnat uppfatta mig som "pirat". Något jag sannerligen inte är.

Vad jag dock kan kallas utan att jag värjer mig är envangelist för fri mjukvara. Så visst är det skillnad.

//steelneck

16 mars, 2007 19:54  

Skicka en kommentar

<< Home