Datainspektionens upp och nervända värld
Nyligen rapporterades det att Datainspektionen anser att skånepolisens databas över yrkeskriminella är olaglig och innebär troligen att polisen måste upphöra använda databasen. Paradoxalt nog får Antipiratbyrån och IFPI forsätta registera den diffusa gruppen "fildelare".
Joachim Strömbergson uttrycker denna situation väldigt bra:
Joachim Strömbergson uttrycker denna situation väldigt bra:
Mao. Polisen får i sitt arbete att fokusera på en liten grupp yrkeskriminella inte använda datorer för att samla in sitt material. Men ett par privata organisationer, som samlar in berg av data om Svenska privatpersoner får masslagra information och nu även behålla den. Hur går detta ihop? Massövervakning är ok, men i de fall det finns skäl att tro att specifika personer begår brott är det inte ok?
Hur hamnade vi här? Vem vände på världen så vett och reson rann ut? … Å andra sidan blir påfund som EU:s förslag och Bodströms favoritleksak datalagringsdirektivet mycket mer begripligt…
posted by floodis at 15:40
3 Comments:
Nåja, det finns ju också skillnaden mellan att registrera "riktiga personuppgifter" och att registrera IP-nummer.
Att IFPI/APB inte får registrera namn, personnummer etc kan vara lite bra att komma ihåg - särskilt som de sannolikt kommer att kräva sådana rättigheter framöver!
Det är iofs en intressant frågeställning, om det är skillnad mellan olika sorters personuppgifter och vad i så fall skillnaden är?
Vad jag vet, sett och kan tolka så gör PuL ingen skillnad mellan personuppgifter. Men finns säkert praxis, och den känner jag inte till.
Andra frågan blir vad anledningen till DI:s polisdatabasbeslutet var. Lite svårt att tolka DN:s artikel, men DI:s beslut verkar inte grunda sig på vilka uppgifter som sparas. Snarare att polisen motivering med att använda databasen är för allmän (hålla koll på kriminella) och att uppgifterna sparas för länge.
Så typ till skillnad från APB/IFPI vars motiveringar DI uppernbarligen då tycker är tillräckligt snäva (bevaka ekonomiska intressen) och spara tills iaf 2008 (och därefter kommer såklart det förlängas).
Sen om det är allvarligare om det är "riktiga personuppgifter" som sparas framgår inte riktigt.
Lars Ilshamar och Ola Larsmo har i sin bok "404 - Utflykter i glömskans landskap" skrivit en del intressant om PuL, Datainspektionen och integritet vs offentlighet. De menar att Datainspektionen ofta struntar i prejudicerande fall, tolkar om PuL för varje enskild händelse och alltid ställer PuL före offentlighetsprincipen. De tar upp exempel där till exempel Kungliga Biblioteket förbjudits arkivera hemsidor åt framtida historieforskare. De menar även att myndigheter allt oftare tvingas sekretessbelägga demokratiskt viktiga handlingar på grund av PuL.
Överhuvudtaget verkar det skrämmande hur PuL ibland missbrukas av DI. Datainspektionen utför givetvis bara sitt jobb, nämligen att tolka och tillämpa PuL. Det verkar därför som att PuL är i behov av en genomgång där man tar hänsyn till både offentlighet, demokrati och integritet. Avvägningen är inte helt lätt, men den kan helt klart göras bättre.
När det dessutom är svårt att avgöra PuL vs polisens arbete så har vi ett stort problem. Polisens arbete måste ju utföras och PuL ska egentligen inte stå i vägen. Dock ska PuL vara så pass stark att den ven kan sätta stopp för polisen när det går över gränsen.
(Boken rekommenderas för övrigt i sin helhet till den som vill nicka igenkännande åt teknikutvecklingens historia. Den tar upp det som lett fram till dagens Internetkultur och den tar upp starka argument för det många pirater står för.)
Skicka en kommentar
<< Home