Ecpat är en förening som beskriver sig själva som en "
ideell förening som arbetar med att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel: barnpornografi, trafficking och barnsexturism". Låter fint, men det är inte hela historien. Ecpat är snarare en i raden av organisationer som väldigt skickligt lobbar politiker och strävar efter att myndighetifiera sig själva. Copyriot har
skrivit massvis om organisationer som dessa (främst om Fair Play). I Eudoxarapporten
Fair Play och moralpaniken skriver Rasmus:
Företagsartade, expertbaserade och mediedrillade organisationer med ambition att myndighetifiera sig är en tidstypisk företeelse. Typiskt består de av en handfull personer som tycks ofta drivna av lika delar personlig karriärism och genuint moraliskt engagemang.
Medan det bland statsvetare och sociologer är högsta mode att forska kring “sociala rörelser” och NGO’s (non-governmental organizations), märker vi här hur andra redan har sprungit förbi sådana distinktioner, och verkar för nå sina mål just genom att röra sig i gråzonen mellan staten, föreningslivet, företagsvärlden och expertsamfunden.
Ett exempel är Friends, en stiftelse med 90-konto men utan medlemmar, som vill motverka mobbing i skolorna. Grundaren Sara Damber har sedermera avancerat in i departementen och är nu projektledare för regeringens kampanj Flicka, som alltså låtit bjuda med Fair Play på en skolturné (för övrigt är Sara Damber även formellt knuten till Fair Play genom deras expertgrupp).
En annan likartad organisation är Ecpat som verkar mot barnsexhandel. De kan sägas ha en dubbel lobbytaktik som även kan anas hos Fair Play: å ena sidan myndighetifiering, å andra sidan mediabomber som kan vändas mot myndigheternas “passivitet”. Hösten 2001 satt Ecpat med i regeringens handlingsgrupp som skulle ta fram en handlingsplan mot sexuellt utnyttjande av barn. Av någon anledning var de dock inte helt nöjda med arbetets framskridande, så de tog tillfället att släppa en av dessa mediabomber, en sensationalistisk rapport om omfattningen av trafficking i Sverige.
Trots att redaktionen för SVT:s Agenda vände sig mot att ta upp siffrorna som fakta, då rapporten var uppenbart dåligt underbyggd, tvingade programledaren Lars Adaktusson igenom inslaget och Ecpat vann en dundrande PR-seger när socialminster Ingela Thalén i direktsändning vek sig och lovade att “tänka om”. Till saken hör att det var Adaktussons egen brorsdotter som skrivit rapporten åt Ecpat. Historien berättas av Petter Ljunggren i Arena 2/03. Påminner inte det hela om Annika Doppings dubbelspel som TV4-producent och Fair Play-aktivist?
Förutom att dessa organisationers tentakler ofta når ända in i svensk massmedia på ett eller annat så finns det även exempel på att i alla fall Ecpat har riktigt goda relationer med Socialdemokraterna. I en
debattartikel från 2005 på SvD:s Brännpunkt beklagade sig Helena Karlén från Ecpat att rederierna inte ville ta ett större ansvar mot trafficking genom att låta Ecpat utbilda deras personal och dela ut information till deras passagerare. Vad är då inte bättre än att tvinga rederierna att göra just detta genom lagstiftning? Tre dagar innan debattartikeln publicerades lämnade Monica Green (s) och Carina Ohlsson (s) in
en motion som nästan ord för ord är taget från Helena Karléns debattartikel. Nu är det förvisso inte helt ovanligt att olika intresseorganisationer även i Sverige lämnar in egenskrivna motioner via rikdagsledamöter. Det ovanliga i det här fallet var att Monica Green och Carina Ohlsson försökte ge mer inflytande till den privata lobbyorganisation ECPAT att utbilda rederiernas personal och informera om trafficking. Lyckligtvis avslogs motionen, men snacka om försök till myndighetifiering.
Socialdemokraterna är dock inte de ända som driver på Ecpats myndighetifiering. Vänsterpartiets Tasso Stafilidis påverkades uppenbarligen av Ecpat när han i
denna artikel talade om Ecpat som en myndighet.
Nu har Ecpat dock tagit nästa steg och rekryterat självaste Thomas Bodström till ordförandeposten i deras lilla stängda förening. Ecpat
skriver på sin webbsida:
Under åren som justitieminister har ECPAT Sverige vid åtskilliga tillfällen uppvaktat Bodström, bl a med förslag på förbättrad lagstiftning mot barnpornografibrott, ökad prioritering av barnsexturism och insatser mot trafficking.
- Thomas Bodström har för det mesta varit lyhörd för våra förslag. Han är den person i maktposition som visat störst engagemang i våra frågor, säger Helena Karlén, generalsekreterare ECPAT Sverige.
Thomas Bodström kunde som justiteminister inte gå med i ECPAT då han skulle hamna i en jävsituation. Men som rikdagsledamot och ordförande för rikdagens justiteutskottet finns inga sådana hinder. Därför kan han nu dels vara ordförande för Ecpat och dels vara ordförande i utskottet som bereder de motioner Ecpat eventuellt lämnar in. Ecpat fick sin första (?) motion avslagen i justiteutskottet. De lärde sig av sitt misstag och rekryterade högsta hönset i just det utskottet. Nu vet vi föresten varifrån
Bodströms engagemang och alla
hot om lagstiftning kring internetcensur i samband med barnporr och prostitution kom från.
Så vad innebär allt det här? Jo, vi har dels en något fanatiskt, väldigt stängd lobbyorganisation som drivas av moral och strävar efter allt mer myndighetsmakt i syfte att stoppa olika sorters barnsexualbrott på alla fronter. De har till exempel en tjänst där vem som helst kan ange misstänkt barnsexualbrott på internet. I värsta fall kan webbsidor som inte har något med barnporr att göra
till slut se ut så här (den sidan har
flyttat hit istället. Det är svårt att stoppa internet) Ecpat förespråkar aktivt censur av internet och de har varit så skickliga i sin lobbyverksamhet att de inte bara har fått stora internetleverantörer att blockera webbsidor, de har även fått Telia och Bredbandsbolaget att finansiera deras hotline, och får i övrigt bidrag från II-stiftelsen. Ecpat gillar alltså internetcensur. Och de är inte heller sena
med att påverka den nya regeringen.
Sedan har vi dels en rikdagsledamot som genom mygel och kohandel drivit genom långtgående övervakningslagar och är en flitig förespråkare av allmän övervakning, tvångsmedel osv. Inte bara det, han är troligen också en av de främsta anledningarna till att Telia och Bredbandbolaget finansierar Ecpats verksamhet. Bodström har en mentalitet där han hotar företag att göra vad han önskar "frivilligt" eller så tvingar han dem med lagstiftning. Bodström är dessutom en jävel på att påverka politikerkollegor och människor och han verkar också tänka utnyttja den egenskapen i detta fall.
Ecpat och Bodström verkar alltså inte vara ett helt lyckat par vad gäller internetsutveckling. Det gäller att forsätta vara vaksam på Bodströms verksamhet.
Jaja, nog med det pessimistiska skriveriet. Det är dock fortfarande ironiskt att Bodström som efter påverkan av upphovsrättslobbyn (har mannen ingen egen vilja?) prioriterade upp piratkopieringen
till nackdel för barnporrsutredningar, nu blir barnporrbeskämningens förkämpe. Det kommer bli intressant att se vilken balansgång han kommer hålla i framtiden, för upphovsrättslobbyn har ju knappast gett upp och nu är han ordförande för Ecpat.
Not: Väldigt mycket av informationen i denna bloggartikel kommer från bloggen Sänd mina rötter regn (speciellt här och här).
