Tips: Namninsamling för öppna format

Ville bara tipsa om denna namninsamling som kräver att "SR, SVT och Regeringen publicerar allt sitt material i åtminstone ett öppet format".

Justitieminister Beatrice Ask svarar

Som sagt fick justitieminister Beatrice Ask två stycken frågor förra veckan. Ett angående IPRED2 och ett angående Trafikuppgiftsutredningen. Nu har svar inkommit på båda frågorna.

Angående IPRED2 skriver Ask att regeringen är positiv till innehållet i direktivet, men att det finns frågetecken kring rätten att besluta om straffrättsliga frågor.

Jag kommer inte att vidta några åtgärder särskilt med anledning av det nederländska parlamentets ställningstagande. Regeringens hållning är klar. Det finns goda skäl för en gemensam reglering av immaterialrättsliga frågor men kommissionens förslag i sin nuvarande utformning är inte godtagbar och kräver ytterligare förhandlingar

Det betyder alltså att regeringen kommer jobba för att IPRED2 antas under korrekta formella grunder. Denna ställning som regeringen har är mer uppenbar i annan fråga som handlar om patent. Frågeställaren, Margareta Cederfelt (m), vill ha sänkta beviskrav och höjda skadestånds- och bötesbelopp vid intrång i patenträtten. Men även att åklagarnas åtalsrätt borde utvidgas "i syfte att stärka rättighetsinnehavarnas ställning".

Beatrice Ask håller fullständigt med Cederfelt om detta och hänvisar till IPRED1 och IPRED2 för att få igenom det Margareta Cederfelt föreslår. Ask skriver om IPRED2:

Förslaget innehåller bl.a. bestämmelser om kriminalisering av vissa immaterialrättsintrång, straffnivåer och åklagarnas åtalsrätt. Regeringen är visserligen positiv till gemensamma regler på detta område men anser att utformningen av kommissionens förslag väcker flera frågor

Så det är vad vi har att vänta. Straffrätt som föreslagits i EU ska tillämpas på immateriella rättigheter, men vägen dit ska ske på korrekta formella grunder.

Angående Trafikuppgiftsutredningen svarar Beatrice Ask som väntat med att vi måste och att processen därför forsätter som vanligt.

Det följer av Sveriges medlemskap i unionen en skyldighet att genomföra EG-direktivet. Det har jag också för avsikt att göra.

Sverige försvårar förhandlingar vid WHO

Förra veckan höll Världshälsoorganisationens arbetsgrupp för folkhälsa, innovation och intellektuell egendom ett möte för att försöka hitta vägar för att utveckla och överföra mediciner och behandlingsmetoder till världens fattiga länder. Läkemedelsbranschen har nämligen inte klarat av att utveckla läkemedel utan snevridningen som gör att de koncentrerar sig på västvärldens sjukdomar. Självklart för att det är här pengarna finns.

Jag tänkte inte göra någon stor grej av själva mötet, dels för att jag är för dåligt insatt och dels för att det verkar ha gått som det alltid brukar göra vid möten i FN:s olika grenar: Branschen och några välbetalda politiker motsätter sig och förhalar allt. Vad som däremot var unikt vid detta möte var de länder som bromsade förhandlingarna. Så här skriver James Love vid organisationen Knowledge Ecology International (KEI) (tidigare känd som Consumer Project on Technology, CPTech) som närvarade vid mötet i ett kort blogginlägg:

I’m not sure who has been sharing this on the list, but the very worst country in the negotiations, among the 190+ members of the WHO, is, without a doubt, Sweden. Sweden has been making it very difficult for Europe to take reasonable positions in the negotiations, and Sweden is consistently taking the most extreme positions in the negotiations among the European countries, and competing with Mexico for the most anti-consumer views in the room.

I ett annat blogginlägg tilldelas Sverige och Mexiko ett pris för sina ageranden:

The poison pill award is jointly shared by Mexico and Sweden who have been doing their best to erode principles of public health enshrined in international covenants, and trying to reopen negotiations on already concluded negotiations, in particular, on the Doha Declaration on TRIPS and Public Health

Måste erkänna att det förvånar mig. Detta var verkligen inget jag förväntade mig av Sverige som i vanliga fall verkar sitta tyst längst bak i salen vid internationella sammanträden och förhandlingar och hålla med EU om allting.

Den svenska delegationen bestod av följande personer [PDF]:

Chief delegate - Chef de delegation
Mr F. Lennartsson
Director, Ministry of Health and Social Affairs
Delegate(s) - Delegue(s)
Ms A. Molin Hellgren
Counsellor, Permanent Mission, Geneva
Mr B. Andersson
Senior Health Advisor, Swedish International Development
Cooperation Agency

Jag försökte googla deras namn för att hitta tidigare uttalanden och ställningstaganden. En förklaring till varför Sverige agerade som de gjorde under sammanträdet i WHO. Hittade dessvärre inget. Det känns som att jag hört dessa namn förr, men jag kan inte sätta fingret på det. Så jag tänkte om någon vet nåt om dessa personer eller varför Sverige agerade på det sättet? En sak är dock säkert. Eftersom att delegationen representerar regeringen så är detta även regeringens ställningstagande.

Eftersom att det förhalades alldeles för mycket vid mötet så kommer det hållas ett liknande möte i arbetsgruppen i början av nästa år. Nu när den svenska regeringen har bestämt sig för att hålla denna förhalande och försvårande ställning vid något så viktigt som spridning av läkemedel och behandlingsmetoder till utvecklingsländer så tycker jag absolut att det är något att bevaka och försöka påverka.

Om Trafikuppgiftsutredningen

De senaste dagarna har nästan uteslutande handlat om Trafikuppgiftsutredningen, som skulle innebära väldigt långtgående övervakningsrättigheter för myndigheterna. Egentligen har det mesta redan sagts. Jag tänkte bara tillägga fylla i några saker.

Christian Engström (pp) skrev ett inlägg på sin blogg där förklarade att dessa förslag bryter bland annat mot artikel 8.1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Han länkade till ett av mina inlägg där jag rapporterade att det tyska parlamentets utredningstjänst förklarade samma sak. Man tycker att det borde väga ganska tungt när tyska parlamentets tjänstemän förklarar att detta lagförslag bryter mot en konvention mot mänskliga rättigheterna. Men det gör det inte. Inte för de politiker som har makten att ändra händelseutvecklingens riktning i alla fall.

Det är nänligen inte bara det tyska parlamentet som kommit till slutsatsen att datalagringsdirektivet bryter mot de mänskliga rättigheterna. Redan under behandlingen av direktvet i EU förklarade flera tunga instanser samma sak.

Den 29 november 2005, alltså innan direktivet antogs i EU, skrev den europeiska datatillsynsmannen följande i ett yttrande [PDF]:

8. Datatillsynsmannen fäster synnerlig vikt vid att förslaget respekterar de grundläggande rättigheterna. En lagstiftnings-åtgärd som kommer att skada det skydd som garanteras genom gemenskapsrätten, och mer specifikt genom rättspraxis vid EG-domstolen och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (”Europadomstolen”), är inte bara oacceptabel utan också olaglig.

9. Förslaget har direkt inverkan på det skydd som ges genom artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (”Europa-konventionen”).

Observera speciellt att det inte är mina understrykningar. Det är europeiska datatillsynsmannens understrykningar.

Även den så kallde artikel 29-gruppen som består av alla nationella datatillsynsmyndigheter i EU-medlemsstaterna yttrade sig om direktivet innan omröstningen [PDF].

Traffic data retention interferes with the fundamental right to confidential communications guaranteed to the individuals by Article 8 of the European Convention on Human Rights. In a democratic society, any interference with this fundamental right can be justified if it is necessary in the interests of national security /.../ additionally, the Court has affirmed that States may not, in the name of the struggle against espionage and terrorism, adopt whatever measures they deem appropriate. This is why any restrictions of this fundamental right must be based on a pressing need, should only be allowed in exceptional cases and be the subject of adequate safeguards. The retention of traffic data -including location data- for purposes of law enforcement should meet strict conditions, in particular it must take place only for a limited period and when necessary, appropriate and proportionate in a democratic society

Än en gång, inte mina understrykningar.

Så då har vi tre tydliga yttranden från officiellet håll om att datalagringsdirektivet bryter mot de mänskliga rättigheterna. Två av dem kom innan EU antog direktivet. Så då kan man fråga sig vad EU-kommissionen som la fram och drev direktivet säger om att direktivet bryter mot de mänskliga rättigheterna?

Som känt är den svenska Europaparlamentariken Charlotte Cederschiöld (m) en av de främsta motståndarna mot datalagringsdirektivet. Hon har, både före och efter att direktivet antogs, skjutit frågor rörande förslaget mot EU-kommissionen, som med en växande irritation varit tvungna att svara på frågorna. I en av sina frågor ställede Cederschiöld 9 februari 2006 frågan om de mänskliga rättigheterna enligt artikel 8 i Europakonventionen. Läs frågan, den är väldigt bra ställd. Så bra att EU-kommissionen i sitt svar tillbaka inte har något att komma med över huvud taget förutom nästintill patetiska bortförklaringar. Till exempel svarar kommissionen

Kommissionen har också noggrant granskat förslaget för att försäkra sig om att det helt och hållet är förenligt med bestämmelserna om de mänskliga rättigheterna, inklusive artikel 8.2 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna

Kan man verkligen säga att "det helt och hållet är förenligt" när två instaner på EU-nivå, vars arbetsuppgifter är personuppgifter, innan omröstningen bestämt förklarade att direktivet bryter mot just den artikeln?

På Cederschiölds fråga om kommissionen tänker låta länder som vägrar implementera direktivet komma undan eller om kommissionen tänker tvinga länder att bryta mot artikel 8 i Europakonventionen så undviker EU-kommissionen att svara på frågan genom att förklara att eftersom att någon sådan situation inte uppstått så är det inget problem.

Så vad vill jag ha sagt med allt detta? Jo, det jag sa i början om att hänvisningar till att datalagringsdirektivet enligt minst tre officiella håll faktiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna kommer kallt att ignoreras av alla politiker som har makten att ändra på utvecklingen. Det är uppenbarligen det de har gjort hittills.

Vad finns det för chanser att stoppa det här eländet då, om politikerna nu bestämt sig för att ignorera mänskliga rättigheter? Det finns en sak som Christian Engström tog upp i sitt inlägg.

Och även Alliansen kommer att sluta upp mangrant bakom förslaget. De borgerliga partierna har visserligen en lång tradition av att stå upp för den personliga integriteten. Men bara i ord, och bara när de själva är i opposition, visar det sig. Om tillräckligt många låter sig luras av retoriken, så att de borgerliga partierna faktiskt kommer i regeringsställning, då är de borgerliga politikerna lika övervakningskåta som vilken socialdemokratisk justitieminister som helst

Detta är faktiskt väldigt spännande tycker jag. Om Charlotte Cederschiöld var den främste motståndaren mot datalagringsdirektivet i Europaparlamentet så var Beatrice Ask i alla fall en av de främsta motståndarna i riksdagen under samma period. Och nu har samma Beatrice Ask det främsta ansvaret för det direktivet som hon för två år sen bestämt motsatte sig.

Visst, Beatrice Ask verkar vara en person som är lätta att tysta ner när hennes åsikter blir för obekväma (som när hon snabbt ändra åsikt kring FRA:s avlyssningsförslag efter ett regeringsmöte), så Engströms övertygelse om att de borgliga kommer rösta igenom Trafikuppgiftsutredningen är inte obefogad. Men Moderaternas tidigare fasta motstånd mot datalagringsdirektivet är tillräcklig för att oroa självaste Thomas Bodström om att Beatrice Ask på något sätt kommer att begränsa eller hindra att utredningen antas av riksdagen. I en fråga till Ask förklarar Bodström först hur direktivet är en Guds gåva via Socialdemokraterna till EU och sedan skriver han

Dessvärre har borgerligheten varit starkt emot förslaget ända sedan början. Inget av de borgerliga partierna röstade för direktivet i Europaparlamentet. Moderaterna har också tidigare visat klart och tydligt i EU-nämnden att man inte velat se en lagstiftning om lagring av trafikdata

Sedan ställer han frågan

Hur kommer Moderaternas tidigare ställningstagande om att inte lagra trafikdata påverka justitieministerns genomförande av EU-direktivet i svensk lagstiftning?

En fråga som jag tror att många just nu undrar. Det kommer helt klart att bli en tuff vecka för Ask nästa vecka, men tanke på att hon även ska svara på Karl Sigfrids fråga angående IPRED2. Dock desto mer spännande vecka för mig som finner allt detta väldigt spännande och intressant. Men min gissning blir i alla fall att Ask kommer svara såsom hon fegt alltid försvar dåliga lagförslag från EU: "Vi MÅSTE ju..." Trots att vi inte alls måste. Främst för att direktivet bryter mot Europakonventionen. Våra svenska politiker är bara traditionellt sett för fega för att motsätta sig dåliga lagförslag från EU.

Även om den borgerliga regeringen skulle kunna vara ett sätt att stoppa lagförslaget så är det inte det. Som Engström skriver så förändras saker och ting när partier hamnar i regeringsposition.

Vad finns det för fler sätt att stoppa lagförslaget? Ja, om man inte kan stoppa dåliga lagar genom de rätta anledningarna så kan man nästan alltid hitta ett formellt fel i beslutsprocessen. Är det någon mer än jag som tänker på Microsofts kupp i SiS? Kortfattat myglade Microsoft igenom ett beslut som SiS vägrade ta tillbaka. Ja, inte för att det hade myglats i alla fall. När trycket blev för stort på SiS så hittades det plötsligt ett litet och i situationen faktiskt obetydligt formellt fel i röstprocessen och beslutet togs snabbt tillbaka.

Turligt nog finns det, tycker jag, ett nästan solklart formellt fel i antagningen datalagringsdirektivet också. Ännu bättre så är detta redan anmält till EG-domstolen. Det formella felet är exakt det jag skrev om i mitt förra inlägg, så jag tänker inte förklara det närmare. Det har inte kommit något yttrande från generaladvokaten i detta ärende än, men det lär det göra snart eftersom att ansökan lämnades in för över ett år sedan till EG-domstolen. Och om EG-domstolen går på Irlands linje så kommer datalagringsdirektivet ogiltigförklaras över en natt. Formella fel och EG-domstolen har hittills gett mest positiva resultat. Hoppet är alltså inte helt ute.

Uppdatering: Inlägget är uppdaterat med några fler länkar och annat puts.

IPRED2 vaknar igen med ny miljödom

Det har börjat röra på sig på IPRED2-fronten igen. För er som behöver en repetition av historien bakom IPRED2 rekommenderar jag min länksamling på del.icio.us.

Senast jag skrev om IPRED2 var i juli och inlägget handlade om att ännu en miljödom från EG-domstolen var på väg och som skulle påverka hur bland annat den svenska regeringen skulle agera i frågan. Denna nya miljödom kom för lite mer än två veckor sedan. Utfallet av domen är vad jag kan döma relativit positivt. EG-domstolen slår både ministerrådet och EU-kommissionen på fingrarna. Ministerrådet för att de antog miljöramverket på felaktiga juridiska grunder och EU-kommissionen med motiveringen att straffrätten av den typ som fanns i miljöramverket fortfarande är upp till varje enskild medlemsstat att besluta om och inget EU kan lägga sig i och påverka. Läs EG-domstolen pressmeddelande här [pdf]. Att EG-domstolen betonar att den förra miljödomen fortfarande gäller gör att det fortfarande finns oklarheter om hur mycket EU får besluta om i straffrättsliga frågor.

European Voice skrev 25 oktober

European Commission proposals to set criminal penalties for breaching EU laws have been thrown into doubt by a judgement of the European Court of Justice (ECJ) /.../ Member states are expected to use the ruling /.../ to challenge /.../ proposals setting criminal penalties for product piracy...

Denna dom var alltså vad den svenska regeringen sa sig vänta på innan de tänkte ta ställning i frågan om IPRED2. Nu återstår det bara att se hur de kommer agera. Och det kanske inte tar så lång tid innan vi får veta hur regeringen ställer sig i frågan.

Den i piratkretsar välkände riksdagsledamoten Karl Sigfrid (m) har skrivit en fråga till justitieministern Beatrice Ask angående IPRED2 där han påpekar att det nederländska parlamentet "i ett brev till kommissionär Frattini skriver /.../ att IPRED2-direktivet strider mot EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper. Dessutom konstaterar parlamentet att EU saknar den kompetens som skulle krävas för att anta IPRED2 genom ett medbeslutandeförfarande". Den där "kompetens"-biten Sigfrid skriver om har alltså just återbekräftats av EG-domstolen i den nya miljödomen. Karl Sigfrid avslutar med att fråga vad Ask avser göra med anledning av nederländska parlamentets ställningstagande. Svaret kommer bli intressant att läsa, speciellt med anledning av den nya miljödomen som kommit.

I väntan på att medlemsstaternas regeringar nu ska börja klaga på IPRED2 så går själva beslutsprocessen vidare och nästa stora händelse i processen verkar vara en debatt i ministerrådet den 6 december. Jag kommer troligen återkomma med mer information kring detta när det börjar närma sig.

I övrigt vill jag bara tydliggöra en sak kring EU:s kompetens. EU har idag alltså inte tillräckligt med kompetens för att besluta om typ och nivå av straffrätt i direktiven. Detta är på väg att ändras i och med EU:s nya konstitution som det håller på att antas i rask takt och med så lite folkligt stöd som möjligt. Enligt den nya konstitutionen så ska EU få den kompetens som behövs för att anta sådana straffrättsliga bestämmelser som de idag inte får anta. Med den nya konstitutionen så skulle IPRED2 alltså kunna antas mycket lättare av EU.

Uppdatering 9/11: Med kompetens i denna text menas den juridiska meningen "befogenheter".