Carl Schlyter: Tomma hot från Ericsson

Den 20:e april publicerade Nyteknik en interjuv med Ericssons patentchef, Gustav Brismark. Brismark sa bland annat att om de inte kan skydda sina produkter i EU så kommer de flytta sin forskning och utveckling utanför EU.

På liknande sätt hotade Microsoft Danmark med att döda 800 jobb om EU inte jobbade för att mjukvarupatentdirektivet skulle godkännas så snabbt som möjligt. Detta var troligen droppen över bägaren för de danska Socialdemokraterna som drog tillbaka sitt stöd för direktivet.

Det krävs inget geni för att komma fram till att Ericsson:s och Microsoft:s hot inte är något annat än hyckleri och nu reagerar även svenska politiker, även om det är i en mindre skala än de danska politikerna.

Miljöpartiets Carl Schlyter har reagerat hårt och talar om "ren utpressning". Han menar att folk har tröttat på att de stora företagen hotar med att flytta så fort de inte får precis som de vill. Denna gång är det dessutom ett tomt hot eftersom att forskning bedrivs där det är billigast och patent söks där man vill ha skydd.

Schlyter säger också att de gröna nu kommer att driva oppinionen mot mjukvarupatent ännu hårdare och att Ericsson:s trovärdighet sjunkit i och med dessa tomma hot.

Spanska studenter demonstrerade mot mjukvarupatent

Den 27:e april demonstrerade uppskattningsvis 10.000-15.000 spanska studenter från över 30 universiteter mot mjukvarupatent i en nationell demonstration. Demonstrationen föregicks av konferanser, sammankomster och namlistor mot mjukvarupatent.

Målet med demonstrationen var att visa för allmänheten att ministerrådets utformning av mjukvarupatentdirektivet inte accepteras och det var samtidigt en begäran till EU-parlamentet att antingen ändra direktivet så att den utesluter mjukvarupatent eller förkasta direktivet helt och hållet. Bilder från händelsen finns här.

Studentförening för fri information

Studentföreningen Digifri bildades vid Linköpings Universitet i februari förra året. Föreningen syftar till att arbeta för fri programvara och öppna format på universitetet, men också för att lyfta fram och diskutera frågor kring digitala verk och patent.

Digifri har bland annat tagit fram en egen version av Knoppix, LiUnix, som delades ut bland Linköpings studenter på hembrända CD-R skivor. De har också skapat ett wiki-system med information för studenter om hur kurser kan avklaras med hjälp av fri programvara. Ett av deras mål är nämligen att studenter ska kunna gå igenom sina utbildningar utan att behöva använda sig av ofri programvara.

I universitetsvärlden är det en självklarhet att dela med sig av sina kunskaper och av information, däremot är det inte självklart att använda sig av fria verktyg för att nå dessa kunskaper, trots att det ofta finns fullgoda alternativ med öppen källkod.

Mig veterligen är Digifri den första svenska studentföreningen som inriktat sig på fri information. Känner du till någon mer studentförening i Sverige som jobbar för fri information så kontakta mig.

Stor slovensk motstånd mot mjukvarupatentdirektivet

Studentorganisationen på Ljubljanas universitet i Slovenien har utfört den första undersökningen om de slovenska IT-företagens attityd till mjukvarupatentdirektivet. Ett formulär skickades till 1223 IT-företag som är medlemmar i Sloveniens motsvarighet till Svensk Näringsliv, Chamber of Commerce and Industry of Slovenia (CCIS).

Bland annat ställdes frågan om företagen stöder mjukvarupatentdirektivet. Av de 229 som hade svarat på formuläret fram till den 31:a mars hade 19% svarat att de inte var tillräckligt informerade för att ta ett beslut, 79% var mot och endast 2% var för direktivet.

CCIS å sin sida är för mjukvarupatentdirektivet (trots att majoriteten IT-företag som de ska representera är, enligt denna undersökning, mot direktivet). Det vore intressant att veta om samma situation råder i Sverige, där Svensk Näringsliv är för direktivet medan majoriteten av deras medlemmar är mot. Kontakta mig gärna om du känner till nåt om situationen i Sverige.

Mjukvarupatent förklaras med animation

En animation, regisserad av Gavin Hill, förklarar kort och enkelt de allvarligaste problemen med mjukvarupatent.

Över 400.000 namnunderskrifter mot mjukvarupatent

Namninsamlingen EuroLinux Alliance startade mot mjukvarupatent har passerat 400.000 namnunderskrifter.

Förespråkarna av direktivet om datorrelaterade uppfinningar (vilket är det officiella namnet för mjukvarupatentdirektivet) brukar påstå att direktivet endast är till för att harmonisera och tydliggöra nuvarande lagar och inte för att kodifiera mjukvarupatent. Frågan är varför över 400.000 människor inte tror dem?

BEUC: Mjukvarupatent missgynnar konsumenter

EUC är en europeisk konsumentorganisation, som representerar nästan 40 självständiga konsumentorganisationer från mer än 27 länder. BEUC har nyligen förklarat sin negativa syn på mjukvarupatentdirektivet.

BEUC skriver att den konkurrans som driver innovationen inom mjukvaruutveckling är viktigt och fördelaktig för konsumenter. De menar att mjukvarupatent däremot hämmar konkurransen samtidigt som det inte finns några tecken på att mjukvarupatent skulle öka innovationen.

BEUC skriver vidare att stora företag kommer använda sina patenter för att stänga ute småföretagen från marknaden eller för att börda dem med en "skatt", vilket skulle göra det hårdare för småföretag att kunna konkurrera och därmed höjs priserna. Ett exempel är när Ericsson nyligen stämde det lilla företaget Sendo eftersom att Sendo tyckte att det var orimligt av Ericsson att kräva mer än 10% av försäljningspriset i royalties.

BEUC menar att också stora företag kommer missgynnas och pekar bland annat på Microsoft:s siffror för att hantera rättsprocesser. Samtidigt tycker de att lagar bör utvecklas så att utvecklingen av programvara med öppen källkod inte hotas.

Upphovsrätt påverkar inte animationer som livesänds

Det japanska mobil företaget DoCoMo kommer erbjuda livesändningar av amerikanska och japanska baseball matcher över mobiltelefoner. Sändningarna kommer dock renderas om i realtid till animationer för att spara bandbredd. På liknande sätt kommer allt ljud att göras om.

Detta är intressant ur ett upphovsrättsligt perspektiv. Dr. Karl-Friedrich Lenz ger exemplet där två sajter som livesände fotbollsvärldsmästerskapet år 2002 stängdes ner av upphovsrättsinnehavarna.Om någon år 2006 sänder mästerskapet i animerad realtid finns det inget FIFA kan göra åt saken, menar Lenz.

TV-sändningar regleras av nationell lag och av Rom koventionen, men om man sänder animationer i realtid så använder man sig inte av sändningens upphovsrättsskyddade videodata. Lenz menar att om FIFA ändå får för sig att de vill stänga ner sändningar av live animationer så måste de kunna argumentera för att de äger rätten till vilken spelare som rör sig vart och vid vilken tidpunkt.

FFII: Call for Action III

FII har startat "Call for action III". Som helt enkelt är en kort text som mjukvarupatent motståndare bör skriva under om de håller med om dess innehåll.

Först räknar de upp ett par av kommissionens och ministerrådet misstag och felageranden. Sedan räknas det upp i några punkter vad som bör göras nu.

Medlemsskap krävs för att kunna skriva under, men det är ett litet krav för att få vara med och stoppa att mjukvarupatent blir en verklighet.

Vad mjukvarupatent förespråkare inte bör säga

Ibland händer det att det sägs saker som det aldrig borde ha sagts. Ni som är mjukvarupatent förespråkare borde ta lärdom av advokaten Michael Q. Lee:s misstag.

Karl-Friedrich Lenz försöker i sin blogg hjälpa mjukvarupatent förespråkarna från att göra pinsamma uttalanden:

First, he starts out by admitting that the Directive is about legalizing software patents throughout the whole article.

That’s a mistake.

When lobbying for software patents in Europe, the last thing you want to do is admit wanting them. You are supposed to hide your intentions behind the term “computer-implemented inventions", or better even “CII".

Then he leads off with another mistake, admitting that the Directive is about change.

The usual propaganda line is that the Directive is only necessary to “harmonize” and “clarify” the existing law.

Här är Michael Q. Lee:s artikel. Nelson Cruz har tagit sig tiden att punkt för punkt argumentera mot Michael Q. Lee:s artikel.

Viktiga datum för mjukvarupatentdirektivet

7:e april: Andra läsningen börjar
1:a maj: Slut datum för att föreslå ändringar av direktivet
24:e maj: JURI diskuterar ändringarna
6:e juni: JURI röstar om ändringarna
juli: EU-parlamentet röster om ändringarna. Varje ändring kräver 367 röster i EU-parlamentet.

JURI: Ministerrådet är förlåtet

Ministerrådet misstänks för att ha brutit mot sina egna procedurregler när de formellt antog mjukvarupatentdirektivet. Kort därefter bad JURI, EU-parlamentets juridiska kommitté, om att få alla dokument från ministerrådets möte för att undersöka om det hade brutits mot några procedurregler.

För några dagar sen blev det dock klart att JURI inte kommer undersöka saken vidare då ministerrådet uttryckt en vilja att lyssna på EU-parlamentet under andra läsningen. JURI har bestämt sig för att "inte leta efter små och irrelevanta misstag" sa en talsman för EU-parlamentet.

Hur man kan se antagandet av ett så viktigt direktiv som mjukvarupatentdirektivet som ett litet och irrelevant misstag övergår troligen mångas förstånd.

För övrigt, i länken ovan säger talesmannan att det var vikigt med en omstart av direktivet för att det då hade varit lättare att ändra direktivet och att det var därför EU-parlamentet ville ha en omstart. Jag kan dock inte hålla med. Enligt de diskussioner jag har haft med mjukvarupatent motståndare (bland annat Florian Müller) så är första läsningarna i EU-parlamentet bara rådgivande och kommissionen behöver därför inte genomföra de ändringar EU-parlamentet föreslår. Det är därför direktivet nu kommer tillbaka till EU-parlametets andra läsning helt oförändrad.

Det finns alltså inget som garanterar att EU-parlamentet hade klarat av att ändra direktivet om samma direktiv hade presenterats vid en ny första läsning.

Anledningen till att motståndarna och EU-parlamentet ville ha en omstart var för att kommissionen då visserligen skulle kunna presentera samma direktiv, men att den risken skulle vara väldigt låg.

Kan tilläggas att vid en andra läsning i EU-parlamentet så är ministerrådet bunden att ändra direktivet så som EU-parlamentet bestämt.